Spöken!
Sitter här å låter hjärtat återgå till sin naturliga takt. För några minuter sen hände nämligen något som fick hjärtat att lyfta på levern å gömma sig därunder.
Hade precis käkat å gått upp hit till datorn. slagit på den å loggade in. Tyckte de var lite mysko att internet inte funkade, de brukar funka å ja hittade inga fel..
Plötsligt hör ja något. alldeles utanför kontoret. Kontoret ligger beläget på andra våningen å ligger vägg i vägg me mitt rum. övrig yta används som förråd, men planer på renovering finns. men just nu står de bara en massa grejer där.
Ja stelnar till å lyssnar. ja har varken hört nån gå upp för den knarriga trappen eller sett nån när ja själv knatade förbi "förrådsdelen".
Låter som om nån går omkring. går omkring å småpysslar lite. hör nåt som e skrämmande likt ljudet av steg å de prasslar till då å då. De hörs tydligt å va de än e finns de utanför kontorsdörren.
Tänkte ropa "Emelie?" då ja vet att syrran e hemma. men ja borde ha hört trappen, eller sett henne om hon var här uppe. Ja lyssnar på vartenda ljud å vågar först inte röra mig. sen tar ja mitt förnuft till fånga å tänker "dom har funníts här hela tiden, så varför e ja rädd?".
De e så att vi har spöken här. de e ja säker på. vi har hört saker, å några få gånger sett saker som vi inte riktigt kunnat förklara. Fotsteg har hörts härifrån kontoret då mamma suttit i köket under. Själv satt ja en kväll för några år sen å pratade i telefon me min dåvarande pojkvän. han pluggade i en annan stad så vi pratade mkt i telefonen om kvällarna. satt här på kontoret me dörrn öppen å pladdrade på. plötsligt hör ja något, å tystar lite. de var en blomkruka som flyttades, ja hörde de klart å tydligt. å de kom utifrån "förrådsdelen". står ett antal krukor där å ja vet fortfarande inte var de var, men de var ingen katt. å krukorna e rätt stora så ja vet inte vad som skulle kunnat ha kraft nog att flytta dom..
Vi lever tillsammans me gårdens spöken, å dom har aldrig gjort oss någe ont. därför har vi ingen anledning att vara rädda, men när nåt väl händer e de en reflex att hicka till lite å lyssna på helspänn.
Tillbaka till nutid: hör plötsligt dörrn nere till köket gå igen å försiktigt går ja ner för att se vem de e å om vederbörande har varit på andra våningen. Pappa kollar förvånat på mig när ja kommer in i köket å stirrar på honom.
"har du vart på vinden?"
"nej, ja kom just från jobbet. hurså?"
"Ja hörde nåt, men de var ingen där. inga trappsteg varesig upp eller ner! sen tystnade de å ja hörde den här dörrn gå igen" sa ja å pekade på köksdörrn.
"men dörrn var ja!"
"ja, men varken du eller emelie var ju däruppe!"
pappa knallade me mig upp å såg ut över alla grejerna på vinden. "de var väl våra spöken då" sa ja å gick in på kontoret igen. Pappa såg på mig å log. sen sa han "antagligen" å gick ner igen.
ljudet hade tystnat å ja kom in på internet. efter några minuter hör ja pappa nere i hallen. han kommer upp å ser på mig me ett leende. "tror ja vet va du hörde"
"var de en av katterna?" sa ja å tänkte att de kunde inte vara någe annat.
"lill-katten, hon var nere i hallen nu, så de var säkert hon."
"oj, va den lilla katten kan låta!" sa ja å skrattade lite av lättnad.
För som sagt, har inget emot våra spöken, men dom behöver inte leva rövare utanför dörrn på kvällarna :)
men fortfarande undrar ja, hur kunde den lilla katten låta som fotsteg?
Förövrigt har de vart en rätt bra dag. iaf i början.
Johnnie sov hos mig, vilket e både bra å dåligt. mindre sömn, men trevligt sällskap :)
När han åkt för att jobba tog ja mig en promenad i den sköna vädret. inte för varmt, inte för kallt. ingen sol i ögonen å inget regn. alldeles lagom!
Käkade å satt vid datorn ett litet tag(dock ej samtidigt!)
Åkte till jobbet där ja gjorde mina vanliga sysslor. högtryckstvättade lite i kalvstallet då några boxar e tomma för tillfället å sen var de dags att kolla djuren ute på betet.
Lasse hade ringt strax innan å sagt att ko nr 724 troligen hade kalvat å att ja gärna fick kika lite efter kalven. Kor gör som rådjur, dom gömmer sina ungar i terrängen medans modern käkar.
Cyklade ut till hagen där 724 går å hittade snabbt flocken på 12 sinade kor. 724 var den enda som gick å betade men hon hade svansen lite lyft, ett tecken på att hon antingen ska, eller nyss har kalvat.
Pratade me korna så dom inte skulle bli rädda när ja väckte dom ur deras skönhetssömnar, å knallade fram till den aktuella kon. nix, hon hade inte kalvat, för framklövarna var ute.
Men nåt stod inte rätt till. kalven såg ut att ligga rätt, men inga värkar syntes till å hon gick å småbetade. ja stod å betraktade henne ett tag för att läsa av hennes signaler. de såg skumt ut..
Plötsligt vänder hon sig mot mig å går fram till mig samtidigt som hon pratar lågmält till mig. självklart förstår ja inte va hon säger, men hon sa någe till mig. den här kon e inte så social i vanliga fall, å de fick mina misstankar om att nåt var fel att öka.
Lämnar henne å medans ja e påväg till kvighagen ringer ja lasse å berättar att de inte ser helt bra ut me kon. ja sa att ja ville att han skulle kolla till henne om en timme å om inget hänt e de dags att hjälpa till å dra ut kalven. han tyckte de lät bra.
under mjölkningen kommer jon förbi, å ja frågar honom hur de gick me kon. "vi drog ut den å kalven var död. stor var den oxå, men de gick iaf bra att dra ut den". Kon mår bra, men kalven var alltså döfödd. sånt händer ibland, å ja såg redan igår varningstecken. kon var lite hängig å drog sig bort från dom andra.
Men de gick bra me kon iaf, hittills åtminstonde.
De gäller att ha djuröga å kunna läsa av djuren man sköter. Jon sa att ja hade de, men de e inget ja tänker på. fast iofs, har man föräldrar som e bönder, blir så gott som född i ladugården, uppväxt bland korna, utbildad å nu även jobbar me dom, så lär man ha de s.k. djurögat i blodet. ser man inte saker å ting i tid e de väldigt lätt att de går åt pepparn.
de var när ja pratade me jon om att ja tänkte utbilda mig till lastbilsförare som han utbrast att "du som har så bra djuröga bör jobba me djur. köra lastbil kan vem som helst lära sig, men djuröga e nåt som inte alla har!"
sen att de inte blivit nåt me utbildningen än beror inte på va jon sa, utan att ja trivs för bra på Nyvla å inte har tid för utbildningen.
Tycker förmkt om mina kära kor!
