Min behandling

Nu går den här veckan mot sitt slut. Sen väntar min fruktade Örebrovecka nr 2..
 
Träffade som sagt min läkare igår och diskuterade behandlingen. Efter nästa vecka blir det ingen mer behandling, utan man anser att det ska räcka med de jag då fått.
Men det kommer ta tre månader innan man kan avgöra om tumören är borta eller inte. Så som min läkare sa: man får ha is i magen..
 
Äntligen ser jag lite ljus i tunnelns slut! Har varit jobbigt att inte veta när det ska vara över.. Visst, jag kan inte veta det än på ett bra tag, men nu börjar allt i alla fall lugna sig!
För utan behandlingar kan jag börja piggna till ordentligt, och förhoppningsvis träna igen. Återgå till den person jag var innan allt de här drog igång.
 
Men som sagt, först tre månader efter avslutad behandling kan dom se hur det står till med tumören. Ser allt bra ut kommer jag kollas var 3:e månad första året. Besöken kommer sen bli allt mer sällan, men dom kommer hålla koll på mig under 5 år.
"Så vi släpper dig inte än på ett tag" sa min läkare. "Nä, det hoppas jag verkligen inte ni gör! Jag vill bli av med de här eländet!" utbrast jag snabbt.
Skönt att dom håller koll, för då behöver jag inte oroa mig över "återfall" än på ett tag. För dyker nåt upp, är chansen stor att dom hittar på det direkt.
 
Resan till Örebro är inget jag ser fram emot, men det känns bra mycket bättre nu än tidigare. För nu vet jag att det blir lugnt efteråt och att jag får vila upp mig från allt som brutit ner min kropp och psyke dom senaste månaderna.
 
Nu vaknade lillgrabben, får skriva mer senare..
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0