Regn
Regnet öser ner ute, och jag är sugen på en promenad.
Förr, när jag hade mitt jobb, var man tvungen att ge sig ut i alla väder. Jag gillade det, det var lite av en utmaning nämligen. Och sålänge man har ombyte har jag inget emot att blöta/smutsa ner mig riktigt ordentligt, det är bara roligt!
Nu när jag är sjukskriven tvingas man inte ut på samma vis som förr, och framförallt så har min rygg satt stopp för äventyr utomhus. Men nu när ryggen sakta blir bättre längtar jag ut mer och mer. Helst av allt önskar jag att jag kunde jobba, det vore underbart!
Nu tänker alla semestersugna människor: "Vill jobba? Är hon inte klok!?"
Men vem skulle inte vilja komma igång och börja jobba igen när man varit fånge i sin egna kropp såhär länge som jag varit nu? Jag hatar att sitta still och jag hatar att inte kunna göra som jag vill, när jag vill.
Jag saknar mitt jobb så förbannat mycket. Skulle kunna ge mycket för att få spola tillbaka tiden. När jag var frisk, kunde jobba ordentligt och njöt av livet.
När Johnnie kommer hem går jag ut en sväng i regnet. Känner att jag behöver komma bort och rensa tankarna lite.. Annars måste jag ta Ludde med mig, men han uppskattar nog inte regnet lika mycket som jag.
Kommentarer
Trackback
