Snaggad
Kan meddela att jag igår kväll lät håret falla helt och hållet. Min älsta bror hade verktygen som behövdes så han fick den stora äran att snagga mig.
Följande sms skickades mellan oss igår på eftermiddagen:
Jag - Vill du ha den stora äran att klippa av mig håret? :)
Robin - Låter spännande :) Gärna! Ikväll?
Jag - Kanske, får se hur mycket hår jag tappar under dagen. Är nog lika bra, om du har tid!
Robin - Tid har jag alltid. I synnerhet när det gäller snaggning av småsyskon :P
Jag - Haha, det förstår jag! De här är en så kallad "Once in a lifetime"-grej!
Robin - Exakt. I vanliga fall är det bara Jimmy(min andra bror) som kommer med såna här förfrågningar :D
Själva snaggningen utfördes snabbt och smärtfritt under skratt och skoj. Vet ju att håret försvinner i vilket fall, så det kändes skönt att få det överstökat. Och nu är det över. Gjort är gjort!
Känns jättekonstigt utan hår. Kallt framförallt, så jag sov med mössa i natt. Gillar heller inte att se mig i spegeln än, tar ett tag att smälta den nya spegelbilden!
Strax innan:
Strax efter:
Vill inte visa mit utan huvudbonad än på ett tag. Kan tänka mig att en del av er är väldigt nyfikna..
Måste faktiskt erkänna att det hittills känslosammaste angående mitt hår var när jag samlade ihop alla mjuka, fina hårstrån och kastade dom i soppåsen. Det kändes lite i hjärtat. Mitt hår..
Kommentarer
Trackback
