Långpromenad

Idag gick vi en lite längre promenad än normalt. Jag bestämmer sällan i förväg vart vi ska gå, utan dagsformen får bestämma. Idag kände jag för att gå en ny sträcka, eller ja, ny och ny.. Jag har ju åkt bil och cykel där tidigare, men aldrig gått.
Tänkte fört att vi skulle gå fram tills asfaltsvägen, men när vi kom till det tilltänkta "vända-hemåt-stället" hade vi sånt flyt att vi fortsatte.
Vi traskade förbi gruvan, och stannade till en snabbis för att kolla lite närmare på gruvhål och informationsskyltar. Känns nästan pinsamt att vi bott här i över 10 år och jag knappt sett gruvan. Vägen går ju rakt igenom området, men trots det har jag knappt sett mer än man ser från vägen. En gång stannade jag och en bekant till och knallade fram till gruvhålen och tittade ner, det är allt.
 
Gruvområdet:
 
Dagbrottet Storrymningen:
 
Viggo tittar på utsikten:
 
När vi kände oss nöjda traskade vi vidare hemåt. Ludde tog två små Power-nap´s  men annars höll han sig vaken hela tiden. Hans motto tycks vara: "Sover man för länge, missar man för mycket".
 
 
När vi kom hem berättade jag att vi varit på en liten privat sightseeing i Dannemora. "Dannemora!?" utbrast Johnnie och stirrade på mig. "Gick du hela vägen runt Dannemora??". Ja, har man flytet så.. Tror sträckan bör ligga på ca en mil, men det är bara en gissning. Tre timmar tog det i alla fall, och när vi kom hem var jag sådär härligt trött i ben och fötter.
Några timmar senare började det regna vatten och snöslask från himlen, så det var tur att vi gick på förmiddagen.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0