Gröna fingrar

Idag har jag och Ludde varit hos mina föräldrar igen. Vi är ofta där och pysslar, för där finns det alltid något att göra!
Idag röjde jag upp i pappas växthus och planterade ut tomat- och gurkplantorna jag drivit upp hemma i fönstret. Även några kryddväxter fann sin plats därinne, så nu har dom gott om plats att växa till sig på.
Jag har odlat massor av kryddväxter och annat gott här hemma hos mig och Johnnie, så det har varit proppfullt med plantor i alla soliga fönster. Har fortfarande en hel del kvar, och det vill jag inte plantera ut förrän dom kalla nätterna är över.
 
Ludde tyckte att det var dötrist att sitta i vagnen, så jag satte honom på gräsmattan. Han brukar ju kunna roa sig själv en stund med nåt grässtrå eller en jordklump. Jo tjena, han skulle ABSOLUT vara med i växthuset och pyssla. Ja ja, så länge han inte drar i plantorna.. En sekund senare hör jag ett plaskande ljud. Missade att en hink med vatten stod inne i växthuset, till för att fylla på vattenkannan med.
Ludde hade glatt ställt sig på knä, höll i hinkens kant med ena handen samtidigt som han plaskade sin öppna, vantbeklädda hand mot vattenytan. Behöver jag skriva att han såg helt överlycklig ut?
Lika lycklig var han dock inte när hans tråkiga mor flyttade honom från den nyfunna lekplatsen...
 
Och han såg absolut inte nöjd ut när hans elaka mor dessutom drog igen dörren till växthuset och lämnade honom på utsidan!
Stänger mor dörren så MÅSTE det ju finnas något roligt där inne, som mor vill ha för sig själv!
Han kröp målmedvetet fram till dörren, ställde sig mot den och bankade sina händer mot den. Öppna mamma!!
Det kändes nästan som en skräckfilm, när den sjuke psykopaten försöker ta sig in. Tur att den här killen är en ovanligt söt psykopat.
 
Den lilla psykopaten fick sen mat och somnade, så hans mor kunde pyssla lite mer ordentligt. Utan att ha någon plaskandes i vattenhinken, ätandes jord eller bankandes på dörren. Även om det självklart har sin charm..
Hann bli klar i växthuset och så lite i landet vi har utomhus.
Eftersom Johnnie inte blivit klar med trädgården här hemma hos oss har jag och pappa gjort ett gemensamt land hos dom. Han nappade nämligen direkt på min idé att så potatis, och sen har fantasin bara sprudlat. Så vi ska så allt från morötter och lök till majs och kål. Alltid roligare att äta saker man odlat själv!
 
När Ludde vaknade åkte vi hem igen, för klockan började bli mycket. Ludde blir alltid så glad när han får se sin far efter en dag utan honom. Det är så härligt att se, och få gånger känner jag mig så kär och varm inombords som när Johnnie tar Ludde i famnen och ser lika lycklig ut som sin son. Jag, precis som många kvinnor med mig, njuter ju av att se en man gulla med ett barn. Djupt rotade instinkter, ett sätt för oss kvinnor att se om han blir en bra far till barnen eller inte. Fast den känslan får jag främst om det är mitt barn personen gullar med, eftersom han är just min lilla juvel.
Jag verkar ha gjort ett bra val. Anledningen till att jag använder mig av ordet "verkar" beror inte på att jag tvekar, utan det är ju trots allt så att Ludde inte ens är 1 år än. Många prövningar med grabben väntar..  
 
Nu har i alla fall Ludde somnat, och jag ska hoppa in i duschen och sen krypa till kojs. Fick ont i ryggen nu under kvällen.. Börjar väl bli gammal och skör!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0