Anna - Life is easy if you wear a smile!

Idag har vi varit i stan en sväng. Vi hade några saker vi behövde handla, men den stora anledningen till besöket i stan var att Ludde skulle träffa en sjukgymnast. Eftersom han är född två månader för tidigt vill läkarna hålla koll på hans utveckling, dels för forskningens skull men också (självklart) för vår och hans egna skull.

 

Vi har träffat kvinnan förut, men Ludde var bara strax över halvåret då så han hade självklart inget minne av henne. Han var lika blyg som han alltid brukar vara med främlingar i början, och stod helt blickstilla och tittade fundersamt på henne.

Hon pratade glatt med honom och började bygga ett torn av klossar. Efter några minuter kunde inte Ludde hålla sig längre utan sprang fram och började leka med klossarna.

Hon kollade hur han rörde sig, hur han tänkte i olika situationer och ja, allt. Ludde skötte sig exemplariskt och gjorde allt hon bad honom om, mer eller mindre.

På slutet hade han jättekul, och blev inte alls nöjd när det var dags att gå.

 

Resultatet blev i alla fall följande: Han fick beröm för sina muskler(Ludde är nog bra stolt ska ni veta!) och det syntes att han rör mycket på sig. Han balans och kontroll över kroppen var jättebra och han går inte så mycket på tårna längre(bara om han blir väldigt upphetsad och springer fort).

Dessutom tror sjukgymnasten att Ludde är vänsterhänt, vilket jag också misstänker sen några månader tillbaka. Johnnie är vänsterhänt så det har säkert gått i arv.

Dock var hans finmotorik något sämre, ingen större fara, men lite sämre bara. Han klarade "proven" men enligt sjukgymnasten "ska" dom kunna lite bättre. Nu lät det som om sjukgymnasten är en riktig taskmört, men självklart är hon ju medveten om att alla utvecklas olika fort! Ludde var nog bara lite sämre än snittet.

 Vi är i alla fall inte oroliga, för med tanke på alla pyttesmå skräp, insekter och annat han kommer springande med dagligen måste han vara relativt duktig med småsakerna.

 

Dessutom tyckte hon att han skelade lite med ena ögat, och undrade om det var något vi tänkt på. Nix, inget vi sett. Hon var dock inte säker. Mig gör det då inget, tycker att det kan vara en gullig detalj hos folk. Och är det så lite att vi inte ens sett det så kan det inte vara speciellt synligt.

 

Men som sagt, hon var mycket nöjd med honom. Och ännu nöjdare blev hon när hon fick veta att Ludde är med bland djuren hos mina föräldrar. Djur är nämligen jättebra för barn att växa upp bland! Men det visste jag ju redan, för vi(jag och mina syskon) är ju uppvuxna på en bondgård. Hade inte kunnat tänka mig ett bättre ställe att växa upp på!

 

Efter besöket på Ackis åkte vi till MAX och åt hamburgare. Nu tycker inte jag att snabbmat är bra mat för små barn, men vi äter sånt ytterst sällan numera.

Sen uträttades några ärenden innan vi åkte hemåt. Nu ska jag städa och pyssla lite. På torsdag får vi hem kött och då ska frysen vara rengjord och flyttad till ett bättre ställe(där vi städar för fullt, eftersom det varit förråd förut).