Blodgivare!

Var iväg till Uppsala idag. Det hela började me att ja skulle ge blod å frågade Emilia, min trogna "ge-blod-polare" om hon ville hänga me. självklart ville hon de. Hon skulle även träffa Karin på stan under dagen, så de hela slutade me att 4 av totalt 6 tjejer ur vårt gamla "Almungegäng" sågs. Vi var bästa vänner på högstadiet i Almunge å försöker hålla kontakten, även om de e svårt att samla fler än 3 pers åt gången. Alla har sina liv me jobb, plugg å pojkvänner så de e svårt att tajma in tillfällen att ses.
Så de var mkt trevligt att vi fick ihop 2/3 av gänget!

När alla kommit till samlingsplatsen tågade vi tillsammans iväg till blodgivningen. Karin e lite känslig för sprutor så hon å leila tog en promenad medans ja å Emilia vant knallade in på blodgivningen. Blodgivningen e mitt å Emilias lite udda sätt att komma iväg å umgås me varandra regelbundet. :) men vi e ju heller inte som alla andra, eller hur Emilia!?

Allt gick jättebra å de känns alltid härligt att kunna hjälpa till, dra sitt strå till stacken så att säga. Ja e inget fan av sprutor å sjukhus, men tanken på att ja kan hjälpa nån som har de sämre än mig gör de hela värt varenda bloddroppe som lämnar min kropp. För en vacker dag e de ja som behöver blod, känns de inte lite fel då att ta emot men inte ge nåt tillbaka som tack?
Ja ska även donera organ när ja dör. För va ska ja me en massa inälvor till, när ja ändå lämnat min forna kropp? Håller just nu på å kollar runt lite för att se om de finns någe mer ja kan "ge bort". Har alltid trott att ja e ett ego som tänker förmkt på mig själv, men när de gäller sånt här e fallet de helt motsatta. ändå har varken ja eller nån närstående hamnat i en sån situation än, att vi behövt blod eller organ. ja känner bara för de, helt enkelt.

Efter blodgivningen gick vi på stan en sväng, härligt att umgås med tjejerna och samtidigt shoppa lite.
Sen splittrades vi. Emilia skulle på bio me bror sin, Leila skulle kolla runt på stan ett tag till å ja å karin skulle hemåt.

Nu sitter ja härhemma å funderar på va ja nu ska göra. skruva fast stänkskydd på den vita galanten kanske? Var på skroten igår å skruvade loss 4 st från en gammal galant vars glansdagar passerat. Skulle även behöva tvätta Ville(som den vita galanten kallas), men då kan ja nästan lova att de börjar regna kort därefter. så var de förra gången, så antalet timmar den galanten var ren då var lätträknade.

nä, nu har ja varken tid eller lust att skriva mer! men välkommna till min nya blogg iaf. får se om ja orkar å hinner skriva regelbundet här nu. den som lever får se :)

kramar!

En av mina galanter!

Trackback
RSS 2.0