Provsvar

Dom ringde från Akademiska igår för att berätta att lite provsvar på det som opererades ut hade kommit.
Inga tecken på cancer, vilket är härligt att höra. Det var helt enkelt en "vanlig" inflammation jag råkat ut för.
 
Sen frågade hon om jag visste att jag har endometrios. Nix, ingen aning. Alltid lär man sig något nytt om sig själv..
 
Lite fakta om sjukdomen taget från internet:

Livmoderns innersta skikt består av en slemhinna som i varje menscykel byggs upp för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Om inget ägg befruktas eller fäster stöts slemhinnan ut genom slidan i form av en blödning, mens.

 

Ibland finns livmoderslemhinna på andra ställen än insidan av livmodern och kallas då för endometrios. Även livmoderslemhinna utanför livmodern blöder vid mens och orsakar då en inflammation. Det är vanligt att man får väldigt ont, särskilt när man har mens men även vid andra tillfällen. En del får inga besvär alls.

 

Oftast får man endometrios på äggstockarna eller i bukhinnan, men man kan också få det på andra ställen. Endometrios kan ibland leda till att man får svårt att bli gravid.

 

Ungefär en av tio kvinnor får endometrios. Man kan inte bli av med sjukdomen men i vissa perioder har man mindre eller inga besvär.

 

Symptom:

Förutom ont vid mens är det vanligt att man får smärta som sitter som ett band över bäckenet och som kan stråla ut i korsryggen eller benen. Man kan också få ont när man bajsar, kissar eller har samlag.

 

Behandling:

Smärtan kan lindras genom olika behandlingar. Man kan få läkemedel som innehåller olika hormoner för att minska besvären av endometrios. Om man har ont kan man också behöva ta smärtlindrande läkemedel. Ibland behöver man opereras.

 

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har endometrios ska man kontakta en gynekolog eller en vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

 

Tror dock inte att sjukdomen borde besvära mig framöver eftersom jag inte har mens längre(väldigt skönt faktiskt!) men ska för säkerhets skull fråga min läkare senare.

Men när jag fortfarande blödde kan jag inte minnas att jag haft några tydliga symptom, så jag kanske var en av dom lyckostar som inte hade några problem alls.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0