Springa spåret

Idag började jag dagen med att springa ett varv i spåret. Man kan själv välja hur långt man vill springa då det finns olika vägar att välja. Jag valde 5-kilometerssträckan som är alldeles lagon för mig.

Det blåste lite kyligt och det hade regnat, så jag drog på mig en tröja för säkerhetsskull. Vill inte bli förkyld!


Redan under den första kilometern blev jag trött, men då kom envisheten och räddade det hela :) Är ju som sagt rätt otränad nu efter ett långt uppehåll, så jag måste kämpa lite extra för att orka springa så långt som förut.
Efter att ha kämpat mig upp för några riktigt jobbiga backar började musklerna samarbeta och allt gick helt plötsligt som smort!

Det är en väldigt konstig, men fantastisk känsla som nog dom flesta som tränar regelbundet får uppleva emellanåt. Efter att ha kämpat på ett tag kan kroppen hitta precis rätt fart och helt plötsligt känns det som om man kan springa hur långt som helst, bara man håller den hastigheten. Ni som inte upplevt det fattar nog ingenting, men ni som känt den känslan fattar exakt vad jag menar :)
Har ni upplevt det nån gång?

Sprang nästan hela dom 5 kilometrarna, vilket jag är väldigt nöjd med!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0