Anna - Life is easy if you wear a smile!

Blir inte många inlägg för tillfället, ni får stå ut med det.. Har för mycket annat att hantera just nu, så datorn prioriteras absolut inte. Men snart återkommer jag och förklarar vad som händer. Behöver en liten bloggpaus bara..

 

Vi hörs!!

Usch vad ryggen bråkar, blir bara värre. Igår tyckte Johnnie att det fick vara nog och såg till att jag ringde Ackis. Dom var fullbokade, men jag skulle få komma in till 17-tiden då dom hade drop-in.

Pappa var snäll och körde då Johnnie var tvungen att jobba. Blev en lång kväll med min hemska rygg, men tillslut blev det min tur.

Fick beskriva mina problem och blev sen undersökt. Lillen i magen mår bra, det är trots allt viktigast.

 

Hon hittade inga solklara fel på mig, så jag fick en tid nästa vecka att komma tillbaka på. Fick även starka tabletter på plats och uppmaningen om att äta alvedon regelbundet dygnet runt. Jag som hatar att ta tabletter.. Inte för att jag tycker att det är obehagligt, utan för att jag föredrar att låta kroppen läka sig själv med sömn och vila. Men då det inte funkar är jag så illa tvungen att gå med på denna tablettdiet.

 

På onsdag har jag tid hos en sjukgymnast, och förhoppningsvis kan vi göra nåt åt ryggen. Har ju svårt att tro att läkare kan göra så mycket annat än mata en med tabletter. Ryggen är nog i första hand ett jobb för naprapater och sjukgymnaster. Får se vad han säger på onsdag.. Vore underbart att slippa denna hemska smärta dygnet runt, inte bara genom att droga mig med tabletter. Har aldrig haft såhär ont tidigare, och det är ett rent helvete!

 

Nästa vecka ska jag egentligen jobba, men det ser mörkt ut just nu. Det är, efter smärtan, nåt av det jobbigaste just nu. Att jag inte får jobba..Att jag inte kan jobba!

 

Nu börjar ryggen bråka för mycket, så jag kan inte skriva mer just nu. Tjao!

 

OBS, igår var första gången jag besökte sjukhuset pga av problem, annars har jag bara varit där vid blodgivning och ultraljud..

Måndagen börjar närma sig sitt slut. Jag är ledig denna vecka för att vila ryggen, men de här att ligga på soffan och slappa är INTE min grej..

Skulle så gärna vilja jobba, om det inte vore för ryggbesvären alltså. Dom besvären förstör allt det roliga. Jag är en sån person som vill ge allt när jag gör nåt, varesig det handlar om träning, ridning, jobb eller vad som helst..

 

Idag har jag inte gjort mycket. Mest tagit det lugnt i sängen, på golvet eller i soffan, beroende på vad som känts ok för ryggen. Rastlösheten gjorde tillslut att jag tvingade mig att städa lite, så nåt har jag i alla fall gjort.. Åh, vad detta är värdelöst!

Tänk om jag ska gå såhär fram tills förlossningen?

 

Jag är ledsen att jag inte har nåt vettigare att skriva. Men dels värker ryggen så att jag knappt kan sitta, och så har jag ju egentligen inget att skriva om..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu ska jag avslöja könet på den lilla :)

 

Johnnie ville nämligen veta, men för mig kvittade de. Jag ville bara veta att allt var ok. Vi drog lott om saken(jag är kass på att singla slant) och han vann.

Självklart var jag också nyfiken så mig gör det inget om jag vet eller inte.

 

 

Ligger just nu hemma i sängen med datorn i famnen och försöker underhålla mig själv. En hemsk arbetsvecka är slut och nu ska jag vara ledig en vecka för att vila. Den 20:e har jag tid hos en sjukgymnast som ska ta en titt på min dåliga rygg och se om vi kan göra nåt åt den.

 

Allt pekar  mot att det är en tidig foglossning, och om så är fallet kommer jag nog inte bli av med de helt förrän efter förlossningen. Jippi.. Ska jag gå och ha ont hela vägen fram till juli? Bara tanken gör mig gråtfärdig.. Nog för att det säkert går att lindra väldigt mycket, men det innebär sjukskrivning och vila i flera månader till. Inget för mig som ständigt vill och måste vara i rörelse. Det är som att ställa en kapplöpningshäst på boxvila, river jag inte stället så har jag säkert ihjäl någon på grund av all överskottsenergi.

 

Så en veckas vila- följt av eventuell sjukskrivning fram tills förlossning- vilket sedan följs av ett års mammaledighet- var inget jag hade tänkt mig. Jo, mammaledigheten, men inte resten... Mitt mål var: Jobba så länge jag kan, träna och rör på mig så mycket jag hinner och rid så länge det går. Blev raka motsatsen! Nästa gång ska jag föreställa mig detta, så kanske jag får en bra graviditet :)

 

vad ska jag göra när jag inte får jobba?

 

Nä, vi får se hur det går. Förhoppningsvis löser det sig relativt bra..

 

Strax ska jag ge mig ut på en kort promenad, kan inte ligga här och stirra upp i taket hela dagen. Syskonen är nu i skidbacken och roar sig, en sak vi planerade innan min rygg tackade för sig. Känns surt att inte kunna följa med, hade varit jättekul! Nästa vinter, då jäklar..

 

 

Idag har det varit kanonväder ute, men jag har varit tvungen att ligga inne och ha ont. Var uppe halva natten på grund av smärtan, så jag försökte sova lite på dagen. Men jag lyckades bara sova nån timme.. Förutom de har jag läst, kollat på tv och försökt hitta bekväma ställningar att sitta, stå och ligga i.

Emellanåt spelar det ingen roll vad jag gör, det gör ont ändå. 

Men imorgon ska jag ringa barnmorskan och be om råd, för varje dag är en plåga!

 

Nu på eftermiddagen åkte jag och Johnnie till affären där vi handlade lite nödvändigt. Och nu för en timme sedan gick jag en promenad på några km. Först ömmade ryggen, men efter ett tag när musklerna kom igång lite kändes de skönt.

 

Nu är det dags för mat, sen ska jag nog läsa lite till. Har köpt en jättebra bok som jag passar på att läsa i då och då när ryggen bråkar.

 

Några kompisar har bett om bilder på magen, så jag ska regelbundet försöka lägga ut bilder på den så ni ser hur den växer :)

Ljuset var inte bra idag när jag fotade, men ni ser iaf skillnaden från förr..

 

Före graviditeten:

 

Idag, Vecka 18+2, en liten kula börjar ta form :)

 

Hoppas på att mina besvär går att lindra ordentligt, för jag saknar mina hästar! Hade kunnat gett mycket för att få rida dagar som denna då solen skiner.

Tur att jag har underbara föräldrar som tar hand om hästarna när jag är dålig.

 

Ursäkta att det blivit otroligt fattigt med nya inlägg den senaste tiden. Har haft mycket annat att tänka på, och nu ska jag avslöja vad. Ville inte avslöja nåt här förrän familj och dom flesta vänner fått veta nämligen. Men nu har det gått så lång tid att jag känner mig redo att avslöja hemlisen här, blir ju trots allt svårt att dölja ju längre tiden går..

 

Okej, är ni redo? Jo, såhär är det: I månadsskiftet juni-juli ska jag och Johnnie bli föräldrar, om allt går som tänkt! I julas berättade jag för min familj, sen har mina vänner fått veta det en efter än genom att jag bett om att få ses. Några vet tyvärr inte om det än, men det är folk som sällan har tid att ses. Känns väldigt tråkigt att ringa och bara berätta nyheten, när man ändå aldrig pratar annars. Men dom flesta vet om det nu i alla fall :) Framförallt när jag nu väljer att skriva det här!

 

Jag har mått helt okej hela tiden, fram tills för ca 2 veckor sen då ryggen började värka helt utan förvarning. Verkar som en väldigt tidig foglossning(området kring ryggslut och höft börjar ställa om sig och mjukna för att göra sig redo inför förlossningen) och jag får hemskt ont. Att köra bil är en plåga! På måndag ska jag ringa barnmorskan och be om akut hjälp, för jag kan varken sova eller jobba!

Har även extremt smärtsamma sammandragningar. Sammandragningar ska vara rätt vanligt, men inte såhär smärtsamma. Känns som en hemsk mensverk som greppar en i ca 30 sekunder till en minut, och som sedan släpper. För er killar kan jag jämföra det med ett kraftigt sendrag i buken.. Dessa har blivit värre och tätare, men tydligen finns det inte mycket att göra åt de.

En del skriker rakt ut när dom får veta detta, och säger att jag måste kolla upp det. Kan ju vara ett tecken på missfall. Men dels har jag läst på internet att vissa haft samma problem utan att det påverkat ungen i magen, och sen har jag varit på ultraljud som visat att allt är helt som det ska.

 

Vissa har värre problem än andra helt enkelt. Men jag måste verkligen få all hjälp som går för mina är otroligt smärtsamma. Är det inte sammamdragningar så är det ryggen. Vaknar mellan 3-5 gånger varje natt på grund av dessa problem, och jag har svårt att jobba. Hittills har jag kämpat på, men jag kan inte ha det såhär illa i flera månader till.

 

Har glömt att skriva att jag är i vecka 18, dvs magen börjar synas väldigt tydligt. Arbetsbyxorna och jeansen går inte att stänga längre, så det börjar bli dags att inhandla nya byxor..Dessutom börjar man sakta men säkert känna sig som en fet kossa :) Inte lätt att gå från smal till rund när man inte är van!

 

Vi vet dessutom vad det är för kön på den lilla växande krabaten i magen. Johnnie ville veta, inte jag. Så vi drog lott om det, och Johnnie vann. Spelar ju ingen större roll för mig egentligen, bara den lilla mår bra! Nyfikna? Det avslöjar jag i ett kommande inlägg, för ni har nog lite info att smälta redan.

 

Men i och med detta kommer alltså bloggen få en ny liten kategori, dvs en som handlar om graviditeten. Häng med på resan så får ni veta hur det är att jobba på en gård samtidigt som foglossning, sammandragningar och en ständigt växande mage försvårar uppgifterna :)

 

Mer prat om detta ämne kommer alltså framöver, för det här inlägget är långt så det räcker nu!