Anna - Life is easy if you wear a smile!

Häromdagen var jag hem till föräldrarna och tog med mig en förpackning med 10 ägg hem. Föräldrarna har nämligen höns så vi har fri tillgång på ägg året runt.

Ludde var med, så när jag kom in i hallen med honom, ägg, skötväska m.m. prioriterade jag Ludde och tog av honom ytterkläderna. Satte honom sen i hans gåstol och i samma veva ser jag postbilen köra förbi.

 

Eftersom jag väntade brev från sjukhuset sprang jag ut till brevlådorna. Anledningen till att jag sprang var att det var kallt ute, och det tog nog max två minuter innan jag öppnade ytterdörren igen.

I hallen står Ludde, och på golvet framför/under honom ligger en hög krossade ägg.

 

Eftersom jag själv ställt äggen där, och satt Ludde i gåstolen, kunde jag ju knappast bli arg på honom. Ludde har ju nått den ålder då dom måste dra, ta och undersöka allt, och äggen stod ju där och riktigt skrek: "ta oss! Kasta oss i golvet! Krossa oss!".

Eller ja, Ludde ville ju bara undersöka, och att äggen föll i golvet var ju bara en olycka.

Hur som helst, jag utbrast bara "Ååååh neeeeej" samtidigt som jag knuffar Ludde åt sidan, hämtar papper och börjar torka upp. Ludde stod hela tiden och tittade på, samtidigt som han såg väldigt fundersam ut.

 

Tre små ägg hade överlevt, spruckna men höll fortfarande ihop. Anledningen till att jag tog hem ägg var att jag behövde 3 till en paj, så det var bara att sätta igång och baka. Spruckna ägg är inget att spara på!

Dom övriga 7 åkte i soporna, men jag lärde mig i alla fall en läxa. Ställ in äggen i kylen direkt, för i detta hus har vi en klåfingrig liten Ludde!