Varför är de smala inte feta?

Igår när jag kom hem stod tv:n på och Johnnie låg och halvsov på soffan. Pratade lite med Johnnie somtidigt som jag allt mer började intressera mig för programmet som visades på tv:n.

Programmet hette "Varför är de smala inte feta?" och handlade om just det rubriken skvallrar om, varför blir en del feta medans andra förblir smala?

Bland annat lät dom ett antal försökspersoner (som var naturligt smala) äta ett visst antal kalorier och sen se vilka och varför en del av dom gick upp i vikt mer än andra. 

I slutet fick man se resultatet. 2 killar hade gått upp mest på dom veckorna testet utfördes och man såg på dom att det hamnat mkt nytt fett runt magen/ryggen, en sk "bilring". En annan kille hade gått upp flera kilon, men det syntes inte ett dugg på honom. Tydligen ökade hans kropps muskelmassa och förbränning istället för att lägga på sig onödigt fett.
2 andra försökspersoner fick inte ens i sig det antalet kalorier dom skulle. Dom fick kräkreflexer och det gick bara inte.
En del kroppar skyddar alltså sig själva från övervikt genom att helt enkelt stoppa intaget av mat.

En sak jag lärde mig var att en del människor inte kan äta mer när dom nått mättnadskänslan, medans andra kan äta hur mkt och länge som helst. Det är verkligen som jag och Johnnie :)
Jag kan inte äta hur mkt som helst och min kropp säger "stopp!" när jag fått i mig tillräckligt. Johnnie däremot, kan äta hur mkt som helst..

När man äter mer kalorier än man behöver börjar fettcellerna växa. När dom tillslut växt så mkt dom kan anser kroppen att fler fettceller behövs, och nya bildas. Dom nya som bildats går sen inte att bli av med, och ju fler som bildas, desto svårare är det att gå ner i vikt igen.
Barn har lättare för att snabbt bilda nya fettceller, så har man varit överviktig som barn är risken stor att man får problem med vikten senare i livet.

Dom gjorde även tester på överviktiga personer. Dom testade med att dra ner på maten så pass att dom överviktiga endast fick det antalet kalorier som dom behöver för att leva, och kollade då på hur de överviktigas kroppar reagerade.
Det visade sig att deras kroppar ställde in sig på svält, trots att dom har gott om fett att ta av och dessutom fick den mat dom behövde.

Överviktigas kroppar tror att den vikten är normal, och det är därför det är svårt att gå ner mkt i vikt och sen hålla den nya vikten. Kroppen försöker då ständigt återgå till sin "normala" kroppsvikt.
Det såg man på alla dom försökspersoner som var med i programmet. Alla återgick till normal kroppsvikt efter vara 1-2 veckor.

Kroppen är smartare än man kan tro, och plötsligt förstår jag min egna kropp så mkt mer. Jag kan äta vad jag vill, men bara tills kroppen säger att det räcker, för då kan jag helt enkelt inte äta mer. Jag har även märkt att jag mår bättre av att träna och äta rätt, och mår sämre av att äta skräpmat och inte motionera.
Min kropp skyddar mig mot övervikt!

I slutet på programmet poängterade dom att även om det är svårt att gå ner i vikt efter att ha bildat dom där extra fettcellerna ska överviktiga ändå träna. Men man ska inte göra några stora viktminskningar på en gång, ta lite i taget! Man blir friskare för varje kilo som försvinner, även om man inte märker det själv.

Hoppas ni lärde er lite av det jag just skrev! Jag lärde mig iaf en hel del.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0