Anna - Life is easy if you wear a smile!

Häromdagen hade jag med mig Ludde ut i skogen för att plocka lingon. Ludde måste aktiveras ordentligt eftersom han snabbt blir rastlös, så jag räknade med att det skulle bli en kort "plocka-lingon-stund".

 

Jag satte honom på marken och sen satt han där, medans hans mor plockade. Ja, han låg inte på latsidan han heller. Han mosade i sig så mycket lingon att jag nästan blev orolig för hans lilla mage. Lingon är ju rätt sura och för stora mängder kan säkert rubba balansen i magen något..

Förutom lingonätning ägnade han sig åt att vifta med pinnar, plocka mossa och lyssna på sina egna ekon. Vi var ute i ca 1½ timme innan JAG gav upp. Annars brukar det vara Ludde som säger stopp, men han hade så kul så!

 

Helst av allt ville han komma åt min stora bunke jag samlade lingonen i. Så jag fick parkera den en bra bit från honom, eftersom jag annars skulle ha bären utspridda på backen(jag som just lyckats plocka dom!)

Om han sen skulle äta mina lingon eller bara leka med dom vågade jag inte ta reda på..

 

 

Har under förmiddagen fyllt kylen med inlagda rödbetor som jag kokat och lagt i burkar. Det tog en bra stund att koka rödbetorna eftersom dom var enorma, men nu är det äntligen klart. Har även förberett gurkan så att jag kan fortsätta imorgon. Den ska nämligen ligga i salt vatten över natten innan den ska ner i burkar tillsammans med lag.

 

Ludde vaknade precis, så nu ska vi äta lunch. Sen bär det av ut i lingonskogen för att försöka få ihop några liter till.

 

Jag får åter igen ursäkta för att bloggen går på sparlåga just nu. Vet själv hur trist det är när en blogg man regelbundet läser aldrig uppdaterar.

 

Nu tänkte jag i all hast klottra ner några rader innan läggdags.

 

Idag har jag och Ludde(mest jag, Ludde sov..) varit ut i skogen och plockat lingon. Pappa har ett kanonställe som vi brukar plocka på, och idag fick jag ihop 5 liter på kort tid. Hörde någonstans att det var ont om blåbär och lingon i år, men på pappas ställe frodas lingonen!

Lämnade dom flesta lingonen hemma hos föräldrarna. Pappa ska ju ha nåt som tack för "lånet" av hans lingonställe. Dessutom behöver jag inte så mycket lingon. Vi äter väldigt sparsamt med sylt och lingonbrödet jag bakade förra året kräver bara några dl. Får jag ihop ordentligt med lingon nästa gång också ska jag nog koka lingondryck, alltid gott att ha i kylen.

 

Drog upp några rödlökar och morötter hemma hos föräldrarna innan jag åkte därifrån, känns jättelyxigt att bara kunna plocka fritt! Vi har lagt ner mycket tid på det där landet, och nu får man verkligen njuta av belöningen. Igår drog jag upp rödbetor som var större än Luddes huvud, och dom ska jag göra inlagda rödbetor av. Har gjort en sats, och det blev supergott. Så om någon vill ha så är det bara att hojta till, vi har massor av rödbetor kvar i landet som behöver tas omhand.

Har även testat att göra inlagd gurka, den skulle dock "dra sig" i 3 veckor så vi har inte smakat på den än.

 

Nu på kvällen gjorde jag piroger till middag, något som hela familjen uppskattade. Att vi inte gör piroger oftare, så gott och enkelt som det är!

Efter middagen cyklade jag och Ludde en sväng, trots att det duggregnade. Jag tycker att det är skönt och mysigt när det regnar, så mig gör det inget.

När vi kom hem från turen hade Johnnie kommit hem med timmerbilen, så han kunde passa Ludde medans jag joggade en sväng på ca 5km. Gillar inte att jogga i mörker, men man har inget val nu när det blir mörkt allt tidigare och Johnnie är sen hem.

 

Nu har jag duschat och hamnat här. Och nu konstaterade jag att det inte blev ett snabbt inlägg med bara några rader..

Nä, nu ska jag stänga av datorn och krypa till kojs. Ska fösa sambon i säng med, eftersom han ska upp tidigt imorgon. Han har fastnat framför tv:n igen..

Igår åkte jag och syrran till stan för att se Sabaton som var på besök. Vi hade pratat om att gå på konserten länge, men glömde bort det fram tills för bara någon vecka sen då jag såg deras reklam på tv:n. Som tur var fanns det biljetter kvar så vi kom iväg trots allt.

 

Vi åkte in i god tid för att hinna avnjuta en enkel men ack så god middag innan och sen traskade vi vidare mot konsertområdet.

Vi fick bra platser och för en gångs skull hittade jag en plätt att stå på där jag såg scenen bra. Annars brukar jag alltid hamna bakom områdets längsta person(känns det som i alla fall). 

Det första förbandet var bra, men det andra hade dom kunnat slopa. Det var inte alls min typ av band och jag stod bara och gäspade.

Men Sabaton skötte sig utmärkt och jag ångrar inte att vi åkte dit och såg dom! Självklart var det ett ordentligt plus att man slapp trängas med andra personer, vilket jag varit med om flera gånger tidigare.

Det var skönt att ha tagit bilen dit också, för då kom man hem snabbt och enkelt. Hemma möttes man av två snarkande pojkar som sov djupt.

 

Det var nog inte sista gången jag såg Sabaton live i alla fall. Går gärna fler gånger!

 

 

 

 

 

Har precis klivit ut ur duschen och ska strax hoppa i säng. Kroppen känns mör efter dagens fysiska aktiviteter (till exempel grävning av grus runt husgrundet, lek med barn och en joggingtur på 7 km). Det sistnämnda tog verkligen musten ur mig! Det är därför jag helst tränar på eftermiddag/kväll, för då tar det inte lång tid innan man ska hoppa i säng.

Det gick väldigt trögt på joggingturen idag. Vissa dagar har man helt enkelt inte den energi som behövs. Men efter en stund kom jag in i "andra andningen" och sen flöt det på rätt bra. Fick gå några korta bitar, men jag orkade mer än jag trodde.

Jag har tappat mycket av motivationen när det handlar om löprundor, vilket gör den typen av träning mycket svårare. Förr var jag ute nästan varje dag innan jobbet, men nu är det kämpigare. Men det kanske bara är nu i början, innan jag kommit igång ordentligt.

Vill ju väldigt gärna ut och jogga regelbundet, eftersom det är en enkel motionsform som kan utövas var-/närsomhelst utan några större problem.

 

 

Igår var det fest längre upp på vår väg. Micke och Ulla gifte sig hemma på gården, och efteråt var det fest en bra bit in på natten.

 

Det var ett enkelt bröllop men ack så härligt! Om jag någon gång gifter mig hade jag tänkt mig något liknande. Det ska inte vara så avancerat och på så blodigt allvar, man ska skratta och ha roligt.

Under själva ceremonin var det en hel del folk, men när den var avklarad åkte många. Mot småtimmarna var det bara dom vanliga personerna kvar, dvs grannar och nära bekanta. Det dansades, pratades och sjöngs. Alla var glada och jag tror nog att brudparet är nöjda med dagen. Dom borde i alla fall vara det, så lyckat som allt blev!

 

Jag vet inte riktigt när vi kom hem, men jag tror att det var runt 3 på natten. Så nu är man lite lagom mör och sliten, man är ju inte 20 längre.. haha!

 

Ludde verkar ha skött sig hos sin morbror, och snart kommer han hem. På ett sätt är det skönt att kunna vara hemma och kunna koppla av fullständigt, men samtidigt så saknar jag det lilla leendet, dom förväntansfulla ögonen och ljudet av en liten kropp som ständigt är i rörelse i jakt på nya äventyr.

 

 Det var lite komiskt att titta ut i trädgården nu på förmiddagen efter den välbehövliga sovmorgonen. Peter sov på vår soffa i natt, så 3 cyklar låg på framsidan. Vi gjorde dock ett byte igår så han tog min cykel och jag hans, då han tyckte att min var bekvämare.

Hur som helst, jag fotade för att ge er en bild av hur det såg ut:

 

Cykeln jag cyklat på(Peters) stod snyggt parkerad utanför huset:

 

Ludde var självklart med och skötte sig utmärkt, även om han var otålig emellanåt. Men så länge man var i ständig rörelse gick det bra, för då hade han alltid nåt att kolla på. Inte läge att stå och glo för länge alltså!

 

Vi hittade en hel del fint, och jag är väldigt nöjd med mina köp. Tur det, för det blev inte billigt.. Men med tanke på hur sällan jag shoppar känns det ändå okej.

 

Träffade på en gammal bekant också, fast jag såg henne inte förrän hon hälsade, trots att jag bara var några meter från henne.

Jag måste skriva detta, så att folk inte tror att jag är otrevlig/oartig: När jag är i butiker brukar jag oftast vara inne i min egna lilla värld. Jag skulle(jag skojar inte) kunna snubbla över en person utan att upptäcka att det är någon jag känner. Så om jag inte hälsar, trots att min blick vandrat förbi dig, är det för att jag inte sett dig. Då är det bara att hälsa så vaknar jag ur min bubbla! För jag brukar hälsa om jag möter någon jag känner igen.

Detta är något jag verkligen märker när jag är i matbutiken. Jag är så inne i min inköpslista att jag inte märker att grannar och bekanta närmar sig. Det är först när dom hejar som jag upptäcker dom.

 

Hur som helst, när vi handlat klart packade vi in påsar och Ludde i bilen och körde till badplatsen där vi brukade bada förr. Vi bodde nämligen i området innan vi flyttade till vår befintliga ort.

Ludde somnade på vägen dit så vi parkerade i skuggan och med hjälp av barnvakterna kunde vi lämna honom där en liten stund.

Vi tog ett snabbt dopp och även om det inte var speciellt varmt så var det skönt. Där träffade vi även på en trevlig kvinna som var där med sina två barn. Hon verkade vara av den pratglada typen och började direkt prata med oss. När hon efter en stund fick klart för sig att jag hade en ettåring i bilen frågade hon förvånat hur jag lyckats trolla bort magen.

Förklarade att eftersom Ludde kom ut så tidigt hann jag aldrig få en speciellt stor mage, och att det underlättade "återhämtningen". Fast jag fyllde även i att magen var lite fluffigare nu än innan, för det är den även om ni andra har svårt att se det.

Det var nära att jag började förklara varför Ludde kom ut tidigt, av ren vana(folk brukar alltid undra varför han blev 2 månader tidig) men jag hejdade mig. Hade jag gått in på det spåret hade jag stått kvar där än, med tanke på hur pratglad kvinnan var.

 

Ludde sov sött när vi kom tillbaka till bilen och hade inte ens märkt att vi varit borta. På hemvägen passerade vi en skylt som det stod "Solrosor Självplock" på. Vi blev nyfikna och åkte tillbaka. Vi parkerade på gårdsplan och tog en titt på solrosorna, som var jättefina. Köpte 5 stycken var och åkte nöjt hem. Blommorna var pricken över i:et på min shoppingtur!

Nu står dom här hemma och förgyller det i övrigt stökiga huset. Ludde är grymt bra på att motarbeta min städning nämligen..

 

 

Förra gången vi var i Östersund åkte vi till Åre en sväng då Johnnie ville visa mig Åreskutan. Vi åkte upp en bit och gick sen sista biten till toppen. Det var stenigt, ojämnt och väldigt bra träning för benen.

 

I år ville jag dit igen, eftersom det var så härligt att stå på toppen och njuta av utsikten. Sagt och gjort, vi packade in Ludde i bilen och åkte. Vädret såg tveksamt ut men vi chansade, vi kan ju inte sitta på hotellrummet hela semestern för att dom tror att det ska bli regn..

 

Det var mycket mer folk den här gången än förra, men vi hittade en parkering och åkte upp. Vi hade först inga ordentliga planer på att knalla upp till toppen, men vi skulle i alla fall gå en bit. Men tävlingsmänniskan i mig vaknade och det blev fullkomligt självklart att vi skulle nå toppen, något som Johnnie ställde sig tveksam till.

Vi hade fått låna en bärstol/bärsele eller vad man nu kallar det, så vi slapp bära Ludde i famnen. Dock fick jag bära honom ensam eftersom Johnnie har så dålig rygg, men lite extravikt är bara bra. Det innebär större utmaning och ordentligare träning!

Ludde gillade att sitta på ryggen så utsikten var god och han kunde ha koll på omgivningen. Fast helst hade han velat gått/krupit själv, men det dröjer några år innan han orkar upp på toppen för egen maskin.

 

Luddes tyngd gjorde att mina axlar ömmade, men jag har lätt för att få ont i axlar och rygg vid den typen av belastning. Kan dock ha berott på felaktig inställning av alla remmar och spännen, ställde in den så gott jag kunde men man kanske kan göra det bättre...

Men med några korta pauser gick det bra att bära den ca 10kg tunga extravikten.

Det sög bra nog i låren, men upp kom vi. Johnnie konstaterade att hans kondis var sämre än förra gången, men det är inte så konstigt. Även han har varit extra stilla sen jag blev sjuk eftersom han inte kunnat jobba och stå i som han normalt gör.

 

Ett gäng bilder från "bergsklättringen":

 

En och en annan ren travade förbi under promenaden upp och ner från toppen. 

 

Nu är jag tillbaka här på bloggen igen. Vi smet iväg på en efterlängtad semester, därav pausen från skrivandet. Förr brukade jag blogga under tiden vi var borta, men efter att jag fått klart för mig vilken risk det är har jag valt att sluta. Skriver man på internet att man åker bort en vecka är risken för inbrott mycket större eftersom huset nästan står helt obevakat. Tänk på det nästa gång ni ska åka bort..

 

Hur som helst, nu är vi hemma igen. Johnnie har smitit över till grannen och Ludde sover. Jag ska skriva klart detta och äta nåt, sen ska även jag krypa till kojs.

 

I år var resan helt och hållet oplanerad. Vi visste att vi skulle åka bort denna vecka, men inte vart eller vad vi skulle hitta på. Vi åkte uppåt i landet, vilket vi båda var överrens om. I Sundsvall stannade vi till och tog in på hotell över natten. Sen, när vi satt oss i bilen och fortsatt, bestämde vi oss för att åka till Östersund igen. Vi var där 2012 och hade en kanonsemester tillsammans, så vi valde att åka dit. Vädret såg först tveksamt ut, men det har varit kanon. Ett ordentligt oväder drog fram med ösregn och åska, men det var bara mysigt.

 

Jag kommer lägga ut mer bilder och berätta om vad vi hittat på sen, tar bara semestern i grova drag i detta inlägg.

 

Ludde har skött sig fint, förutom under ett restaurangbesök då han var totalt omöjlig. Aldrig har han varit så hemsk ute bland folk. Han var antagligen trött, så han hade ju en anledning i alla fall. Sen har han haft svårt för att komma till ro på kvällarna, men det var nog bara för att vi inte var hemma. Dessutom brukar han ogilla att somna på kvällarna, vart han än är..

Men han hann i alla fall charma alla på hotellen ändå. Framförallt ett par unga tjejer(ca 15-17 år) en morgon vid frukosten. Han började sitta och flina åt dom, och ju mer han tittade på dom och log desto mer fnissade tjejerna och vinkade åt honom. Tillslut satt Ludde och skrattade med ett stort flin åt dom och dom var överlyckliga.

När familjen gick vinkade dom åt Ludde och jag hann uppfatta några meningar av samtalet mellan föräldrar och deras döttrar. Dom hade nämligen blivit sugna på att skaffa barn trots sin unga ålder, vilket deras föräldrar inte riktigt uppskattade..

 

När jag "motionerade" Ludde i korridoren kom flera fram och började prata. Vilken isbrytare ett barn är! En av dom som kom fram hade passerat flera gånger, och tillslut stannade han och frågade om Luddes ålder. Sen berättade han glatt att han blivit morfar och ville ha lite koll på när det lilla knytet skulle bli lika pigg och rolig som Ludde är nu. För även om det är mycket passande, så är han väldigt rolig att vara med nu när han "ger tillbaka" på ett annat sätt. Man kan visa honom saker och leka med honom, och man får så mycket tillbaka.

 

Hotellet i Östersund hade ett kanonfint gym, och självklart(förberedd som man är) hade jag med mig träningskläder. Jag har aldrig tränat i ett gym förr, så detta var en ny upplevelse. Lärde mig snabbt maskinerna och tränade varje kväll. Gymmet stängde kl. 22 så jag var där sista timmen. Nästan hela tiden ensam i rummet, underbart!

Då kunde jag jogga på bandet och samtidigt kolla på bra program på tv:n. Jag kunde träna hur och var jag ville, när jag ville och hur länge jag ville.

Sen sov man som ett barn hela natten!

 

Nä, nu kurrar magen ordentligt. Dags att rota fram något ätbart i kylen. Återkommer inom kort med mer från semestern!

 

Verkar som om datorn inte vill lägga till en bild i inlägget idag, så det blir inga alls. Får bli nästa gång, då kanske datorn har tagit sitt förnuft till fånga..

 

 

Idag har min bror Jimmy och hans sambo varit barnvakter åt Ludde för första gången. Jag behövde besöka kiropraktorn då nacken bråkat under en tid, och som tur var kunde dom ställa upp och passa den lille busen. Min kiropraktor har flera gånger sagt att jag gärna får ta med honom, men jag vet hur det skulle bli. Ludde skulle glatt riva i allt han kunde få tag i, och lite till. Att ligga och slappna av under behandlingen skulle vara så gott som omöjligt.

 

Men "knäckandet" gick bra och det var lika obehagligt som vanligt. Inte på grund av smärta eller liknande, utan ljudet. Det krasar så att man tror att ryggen/nacken gått sönder. Men skönt är det såhär efteråt! Sen masserar, nyper och drar hon lite här och var för att lossa dom spända musklerna.

När jag var klar där åkte jag till Gränby Centrum, köpte en tidning och handlade lunch. Förr hade det känts konstigt att sitta ensam bland alla, men jag sjönk in i min tidning att alla ljud runt omkring försvann. Salladen var supergod och jag rullade nästan därifrån efteråt.

Ludde hade skött sig utmärkt och Jimmy var väldigt nöjd med honom. När jag klev in genom dörren låg den lilla pojken nöjt i deras säng och sov djupt. På rygg med armarna upp över huvudet i en väldigt avslappnad ställning.

 

Dom skulle åka på "Bug Run" senare på eftermiddagen, så vi hakade på. Brorsan och hans kompis är nämligen barnsligt förtjusta i den lilla runda biltypen "Bubbla", och åker gärna på träffar i området.

Vi lastade in Ludde i framsätet och bökade in oss tjejer i baksätet. Fanns inte mycket plats så man var nöjd över att inte bära på onödig övervikt!

Blev en hel del bilar, främst bubblor men även en del andra gamla godingar. Efter att alla samlats på en bestämd mötesplats stack vi iväg till Tierp för att glida omkring i en lååång rad.

En hel del folk hade samlats längsmed gatorna och det var så härligt att se alla barn och äldre människors vars ögon riktigt glittrade vid åsynen av dom gamla bilarna.

Barnen hoppade upp och ner samtidigt som dom vinkade och tjoade, föräldrarna skrattade åt sina överlyckliga barn och dom äldre pekade och pratade glatt med varandra. Antagligen om fornstora dagar när bubblorna var nya och dom själva säkert ägde en.

 

Efteråt stannade vi till och köpte glass. Ludde mumsade glatt på sin morbrors mjukglass samtidigt som överskottsenergin fick honom att sprattla hysteriskt i min famn. Den pojken kan inte sitta still speciellt länge..

 

Nu har vi kommit hem och den trötta lilla gossen somnade ovaggad. Den stora gossen kom nyss hem från Rättvik, så nu är familjen äntligen samlad igen.

Nu ska jag äta lite så att magen slutar kurra, sen ska jag också krypa till kojs!