Tjurruset 2018

Tiden går och nya inlägg här på bloggen uteblir. Tänk så många gånger jag velat skriva ner tankar och händelser men inte haft tid eller lust att starta datorn. 
Jag föredrar att skriva på ett tangentbord eftersom jag klottrar ner så mycket text i mina inlägg. Att skriva på telefonen tar sån tid.. Men det handlar kanske om vana. 
Vi får se hur det går. Inläggen från mobilen kommer garanterat bli något kortare än dom som skrivits via datorn, men dom blir förhoppningsvis av i alla fall. 
 
I helgen som var sprang jag Tjurruset tillsammans med min brors kompis och fästmö. Egentligen skulle även min bror delta, men en vrickad fot satte stopp för det. 
Istället fick han agera mentor, hejarklack och packåsna. 
 
Ni som har lite koll på mig vet att jag länge velat springa detta lopp, men av olika anledningar inte kunnat. 
Men i år blev det äntligen av och jag är så otroligt glad över det. 
Lerigaste Tjurruset på länge säger folk och ja, lerigt var det! Vi tre kämpar höll ihop och det gör det så mycket roligare. 
Tjurruset är ett traillopp som numera finns på flera platser i landet och i olika distanser. Det är känt för sin lera och folk vallfärdar för att få utmana sig själva.
Vi sprang en mil, men det var inte fullt så jobbigt som jag förberett mig på. Man hann nämligen hämta andan vid dom lerigare partierna eftersom man där snarare fick jobba med hjärna och muskler. 
Man fick inte tappa koncentrationen eftersom risken då var att man försvann ner i leran och fastnade. 
 
 
När det kom till leran tyckte jag att min uppväxt på gård och jobb på mjölkgård var en fördel. Oftast tyckte jag att det var rätt lätt att bedöma var man skulle fastna och inte. Jag har trampat runt i mycket lera ska ni veta! 
Jobbigast för mig var minuterna efter lerdiken och promenad i sjövatten. Kylan från vattnet och leran gjorde musklerna stela och det tog emot enormt mycket när man skulle börja springa igen. Och när man stannade efter målgången. Fy vad kallt det var innan dom torra kläderna kom på! 
 
I det stora hela var det fantastiskt roligt och det var nog därför jag tyckte det gick så bra. Jag njöt hela loppet igenom, trots blåslagna knän och kylan efter målgång. 
 
Om en månad ska jag, om allt går som planerat, springa Uppsalaruset som är ett liknande lopp. Det ser jag fram emot. 
 
 
 
Så skönt att känna sig frisk och stark igen. Jag behövde få känna det. 

Hästsvans

Jag måste erkänna att jag är väldigt förtjust i mitt långa hår just nu. Jag kände mig aldrig riktigt bekväm som korthårig, det var inte jag helt enkelt.
Håret har nu fått växa fritt sen det snaggades av våren 2013, och nu börjar det verkligen bli dags för ett besök hos frisören. Funderar på att skaffa snedlugg igen, och lite uppklippt för att få fram lockarna bättre.
 
Jag har väldigt tunt och fint hår av naturen, och inte blev det bättre av att jag tappade massor av hår under sommaren och hösten då jag varit sjuk. Om det sen berodde på medicinerna eller helt enkelt hälsotillståndet i sig vet jag inte.
 
Men nu njuter jag verkligen till fullo av att vara långhårig igen, och älskar att känna/se "hästsvansen" där bak!
 

En del upplever att håret förändras efter att man tappat det på grund av cellgifter, men jag märker ingen skillnad på mitt. Samma färg, samma korkskruvslockar och lika tunt som det alltid varit.
 
 

Ta inget för givet

Det kommer alltid dagar när man inte alls är nöjd med sin kropps utseende. Hur snygg, sexig och läcker kropp man än har, så kommer alltid dom dåliga dagarna som ett brev på posten.
 
När dom dagarna kommer försöker jag tänka positivt. Jag ska vara glad att jag överhuvudtaget har en kropp som tar mig fram här i livet. En kropp som är frisk och fungerande! Det är tyvärr nåt man tar för givet, fram tills den dagen den inte funkar felfritt längre.
Har man tur så är det nåt så naturligt som åldern som börjar sätta stopp för saker och ting. Men har man otur kan det vara en ridolycka, bilolycka eller gud vet vad.
 
Man tar alldeles för mycket för givet. Man är alldeles för ytlig för sitt eget bästa, och glömmer det viktiga här i livet.
 

Frisyr

Varför lyckas jag alltid att få en grymt snygg frisyr när jag inte strävar efter det, samtidigt som det jämt ser hemskt ut när jag verkligen vill få till det!?

Idag skulle jag till stan, och kände att frisyren inte spelade nån roll. I med lite mousse i dom lockar som bildats då jag torkade håret. Satte upp luggen och vips, ett riktigt fint hår! Vilket alltså inte var meningen..



Ett ordentligt I-landsproblem..

Sol

När jag var yngre ville jag väldigt gärna ha en fin solbränna och låg därför ofta och pressade i solen. jag lyssnade inte alls på mammas varningar om hur farligt det var, utan var sådär dumt naiv som man gärna är i tonåren.

Man läste ju ofta i tidningar om att man skulle "sola smart" och vara försiktig, trots det tänkte man bara det klassiska: "det händer inte mig"

Numera har jag slutat med detta av framförallt 2 anledningar:

1) Jag växte upp och såg allt med andra ögon. Det är inte värt risken för cancer! Dags att leva för framtiden, inte bara i nuet. Dessutom får man rynkor av att sola, och jag har redan nu rynkor så det räcker :) 

2) Jag har varken tid eller ro att sola. Är lite för aktiv för att kunna ligga i flera timmar och skaffa mig en solbränna. tröttnar efter ca 1 timme.. 

Numera fuskar jag fram en fin bränna med hjälp av brun utan sol, enkelt och lätt!



Aco´s BUS finns på apoteket. Luktar helt ok, bra pris och lätt att använda.

Klippning

Åkte till stan och klippte mig idag, var längesen sen sist! Min frisyr var inte längre en frisyr, och den gick inte att få fin på nåt sätt..Då är det dags att klippa sig!

Är än så länge väldigt nöjd, men har inte hunnit fixa frillan än. Lät det vara uppsatt under hela kvällen, tyckte för en gångs skull att det var snyggt :)
Var väldigt längesen jag lät luggen hänga fram..!

Ingen vidare bild, tog den i farten..men det är stor skillnad från innan! 


Besök hos frisören?

Ska försöka hinna med ett besök hos frisören nu i veckan. Gillar inte alls mitt hår just nu! Har inte klippt mig på länge och har egentligen ingen frisyr alls just nu, går inte att skapa nåt snyggt alls..

Vill ha tillbaka mina fina lockar :)

Kiropraktor

I tisdags tog jag morgonmjölkningen bara för att kunna åka in till stan på eftermiddagen. Hade nämligen tid hos kiropraktorn :)

Hade aldrig varit hos en kiropraktor förut, så jag var väldigt nyfiken på hur det skulle vara.
När jag kom dit klev jag in i en liten mysig hall och slog mig ner på en stol för att fylla i ett papper om min hälsa.



Såna där papper är nästan tråkiga att fylla i, för det är alltid "nej" som ska kryssas i. Tur det, vore lite jobbigt om det var många "ja"-svar..







Sen fick jag prata lite med henne jag bokat tid hos, sen skulle de knäckas! Efter den upplevelsen förstår jag verkligen vad uttrycket "skräckblandad förtjusning" innebär. För det lät väldigt obehagligt, men kändes inte ett dugg :) Jag skrattade efter varje gång hon knäckte, bara för att det lät så obehagligt..
Kan även meddela att hon skrattade lika mycket som jag.

Har haft nåt som påminner om träningsvärk nu efter, men de börjar gå över. Ska tillbaka om några veckor för ett återbesök.

Superbra mascara!

Vill bara tipsa om den här mascaran från Maybelline. Den är den bästa jag hittills testat och väldigt lätt att använda. Inga klumpar, mycket volym och fint separerade fransar.


Massagen avklarad

Massagen är nu avklarad. Aj,va ont de gjorde! Men samtidigt skönt.. Var ett tag sen jag var där senast, och det märktes! Var väldigt stel i vissa muskler och hon fick knåda ordentligt på en del knutar jag samlat på mig.

Nästa tid är iaf bokad och de infaller i mitten på augusti.



Var stel i armarna också, vilket troligen beror på det nyvunna tennisintresset :)

Supersize vs. Superskinny

Sitter här och kollar på "Supersize vs. Superskinny". Tycker att det är ett rätt intressant program, även om jag inte följer det. Har bara sett det ca 2 gånger tidigare.

Tycker att det är viktigt att hålla lite koll på vikten, så att den håller sig på en hälsosam nivå. Då menar jag verkligen inte att man ska hålla stenkoll på allt man gör och äter, bara hålla ett litet öga på de.
Man ska ju varken väga för mkt eller för lite, utan hitta sin egna vikt. Alla ser olika ut och har olika mkt muskelmassa, så det går inte att jämföra sig själv med andra.

Två av mina kompisar är längre än mig, och jag kan inte påstå att dom är smalare. Ändå väger båda mindre än mig. Men det är inget jag bryr mig om, för alla är olika.

Jag väger ca 60kg och är ungefär 166cm lång. Har alltså alldeles lagom BMI. Ändå verkar en del tycka att jag är på gränsen eller helt enkelt underviktig.
Jag tar åt mig, för ätstörningar/övervikt kommer smygande och det är inte alltid man ser de själv. Men jag tror inte att jag behöver öka i vikt.

Min åsikt är att jag är vältränad, inte underviktig.



Man ska ta hand om sig själv och sin kropp. Min kropp ska trots allt hålla många år till..

Bästa bilden

Bästa bilden från "plåtningen" i söndags!


Modell för en dag

Igår hade jag verkligen fullt upp, därav den kassa uppdateringen. Bland annat så var jag och Emilia in till stan för att bli fotade av Model Lab. Det kallas "Modell för en dag" och innebär att man åker dit, blir sminkad och fixad innan man tillslut blir fotad. Allt är gratis, men vill man köpa nån eller några bilder kostar det självklart.

Det var kul, men modell är nåt jag alldrig vill bli. Inte på nån högre nivå iaf! Mer utseendefixerad branch finns inte..
 Aja, bästa bilden från igår bjuder jag på senare!




Lockar!

Satt och kollade på gamla bilder och hittade den här från sommaren 2009. Dom lockarna vill jag ha tillbaka! Så det är dags att klippa sig alltså..För det är då dessa lockar kommer fram :)


Dags för ett besök hos frisören?

Nu börjar det verkligen bli dags för ett besök hos frisören! Jag har normalt snelugg, men nu är luggen nästan lika lång som resten av håret..
Fast just nu känner jag mig lite snål, så jag funderar på att antingen klippa mig själv eller låta min älsta bror hålla i saxen. För det är ju inte så avancerade grejer jag låter frisören göra ändå, lite uppklippt och snelugg.

Min lugg nu:


Gammal bild på mig med rätt nyklippt lugg:


Usch, måste klippa mig..


Ansiktsrengöring/fuktkräm

Hade tänkt köpa lite smått och gott idag när jag ändå var i stan, men det blev inte av. Men LITE av det jag tänkt köpa fick jag tag i iaf :)



Jag har testat en hel del rengöringsprodukter för ansiktet, både billiga och svindyra. Har blandhy, så det har varit svårt att hitta nåt som gör ordentligt rent, men ändå inte är för starkt. Och nu har jag äntligen hittat ett märke jag trivs med!
Visibly Clear från Neutrogena

Hårinpackning

När jag var på Ullared tänkte jag att jag skulle köpa en hårinpackning. Har så tunt och slitet hår, så det behövs!
Hade för mig att jag hört att Elvital hade bra inpackningar, så jag kikade runt lite och hittade på en som fick duga.
Det blev Elvital Anti-Breakage



Testade den igår, och mitt hår blev jättemjukt! När Johnnie kom hem fick han känna på det, men han var dock inte lika imponerad som jag! :)


Varför är de smala inte feta?

Igår när jag kom hem stod tv:n på och Johnnie låg och halvsov på soffan. Pratade lite med Johnnie somtidigt som jag allt mer började intressera mig för programmet som visades på tv:n.

Programmet hette "Varför är de smala inte feta?" och handlade om just det rubriken skvallrar om, varför blir en del feta medans andra förblir smala?

Bland annat lät dom ett antal försökspersoner (som var naturligt smala) äta ett visst antal kalorier och sen se vilka och varför en del av dom gick upp i vikt mer än andra. 

I slutet fick man se resultatet. 2 killar hade gått upp mest på dom veckorna testet utfördes och man såg på dom att det hamnat mkt nytt fett runt magen/ryggen, en sk "bilring". En annan kille hade gått upp flera kilon, men det syntes inte ett dugg på honom. Tydligen ökade hans kropps muskelmassa och förbränning istället för att lägga på sig onödigt fett.
2 andra försökspersoner fick inte ens i sig det antalet kalorier dom skulle. Dom fick kräkreflexer och det gick bara inte.
En del kroppar skyddar alltså sig själva från övervikt genom att helt enkelt stoppa intaget av mat.

En sak jag lärde mig var att en del människor inte kan äta mer när dom nått mättnadskänslan, medans andra kan äta hur mkt och länge som helst. Det är verkligen som jag och Johnnie :)
Jag kan inte äta hur mkt som helst och min kropp säger "stopp!" när jag fått i mig tillräckligt. Johnnie däremot, kan äta hur mkt som helst..

När man äter mer kalorier än man behöver börjar fettcellerna växa. När dom tillslut växt så mkt dom kan anser kroppen att fler fettceller behövs, och nya bildas. Dom nya som bildats går sen inte att bli av med, och ju fler som bildas, desto svårare är det att gå ner i vikt igen.
Barn har lättare för att snabbt bilda nya fettceller, så har man varit överviktig som barn är risken stor att man får problem med vikten senare i livet.

Dom gjorde även tester på överviktiga personer. Dom testade med att dra ner på maten så pass att dom överviktiga endast fick det antalet kalorier som dom behöver för att leva, och kollade då på hur de överviktigas kroppar reagerade.
Det visade sig att deras kroppar ställde in sig på svält, trots att dom har gott om fett att ta av och dessutom fick den mat dom behövde.

Överviktigas kroppar tror att den vikten är normal, och det är därför det är svårt att gå ner mkt i vikt och sen hålla den nya vikten. Kroppen försöker då ständigt återgå till sin "normala" kroppsvikt.
Det såg man på alla dom försökspersoner som var med i programmet. Alla återgick till normal kroppsvikt efter vara 1-2 veckor.

Kroppen är smartare än man kan tro, och plötsligt förstår jag min egna kropp så mkt mer. Jag kan äta vad jag vill, men bara tills kroppen säger att det räcker, för då kan jag helt enkelt inte äta mer. Jag har även märkt att jag mår bättre av att träna och äta rätt, och mår sämre av att äta skräpmat och inte motionera.
Min kropp skyddar mig mot övervikt!

I slutet på programmet poängterade dom att även om det är svårt att gå ner i vikt efter att ha bildat dom där extra fettcellerna ska överviktiga ändå träna. Men man ska inte göra några stora viktminskningar på en gång, ta lite i taget! Man blir friskare för varje kilo som försvinner, även om man inte märker det själv.

Hoppas ni lärde er lite av det jag just skrev! Jag lärde mig iaf en hel del.


RSS 2.0