Åre
Förra gången vi var i Östersund åkte vi till Åre en sväng då Johnnie ville visa mig Åreskutan. Vi åkte upp en bit och gick sen sista biten till toppen. Det var stenigt, ojämnt och väldigt bra träning för benen.
I år ville jag dit igen, eftersom det var så härligt att stå på toppen och njuta av utsikten. Sagt och gjort, vi packade in Ludde i bilen och åkte. Vädret såg tveksamt ut men vi chansade, vi kan ju inte sitta på hotellrummet hela semestern för att dom tror att det ska bli regn..
Det var mycket mer folk den här gången än förra, men vi hittade en parkering och åkte upp. Vi hade först inga ordentliga planer på att knalla upp till toppen, men vi skulle i alla fall gå en bit. Men tävlingsmänniskan i mig vaknade och det blev fullkomligt självklart att vi skulle nå toppen, något som Johnnie ställde sig tveksam till.
Vi hade fått låna en bärstol/bärsele eller vad man nu kallar det, så vi slapp bära Ludde i famnen. Dock fick jag bära honom ensam eftersom Johnnie har så dålig rygg, men lite extravikt är bara bra. Det innebär större utmaning och ordentligare träning!
Ludde gillade att sitta på ryggen så utsikten var god och han kunde ha koll på omgivningen. Fast helst hade han velat gått/krupit själv, men det dröjer några år innan han orkar upp på toppen för egen maskin.
Luddes tyngd gjorde att mina axlar ömmade, men jag har lätt för att få ont i axlar och rygg vid den typen av belastning. Kan dock ha berott på felaktig inställning av alla remmar och spännen, ställde in den så gott jag kunde men man kanske kan göra det bättre...
Men med några korta pauser gick det bra att bära den ca 10kg tunga extravikten.
Det sög bra nog i låren, men upp kom vi. Johnnie konstaterade att hans kondis var sämre än förra gången, men det är inte så konstigt. Även han har varit extra stilla sen jag blev sjuk eftersom han inte kunnat jobba och stå i som han normalt gör.
Ett gäng bilder från "bergsklättringen":
En och en annan ren travade förbi under promenaden upp och ner från toppen.
Inte ens på semestern kan folk låta bli att ringa, så det blev en hel del telefonprat för Johnnie. Vissa samtal var självklart viktiga, men en del annat folk verkade inte kunna respektera det där med semester...
Bergsbestigare!
Familjen samlad på en och samma bild. Inte ofta det händer!
Jag och Ludde på väg neråt.
Det märktes vem som inte behövt klättra över stock och sten. Ludde var superpigg medans vi andra var lite möra..
Fin utsikt!
Kan även meddela att både jag och Johnnie hade en fin träningsvärk dagen efter. Jag bättrade på min innan den ens kommit genom att knalla ner till hotellets gym och springa 5 km+styrketräna samma kväll som besöket i Åre. Behöver jag skriva att jag sov gott den natten?
En viss liten grabb blev tjurig när vi kommit halvvägs, så det blev lite "nödvälling".
Inte ens på semestern kan folk låta bli att ringa, så det blev en hel del telefonprat för Johnnie. Vissa samtal var självklart viktiga, men en del annat folk verkade inte kunna respektera det där med semester...
Bergsbestigare!
Familjen samlad på en och samma bild. Inte ofta det händer!
Jag och Ludde på väg neråt.
Det märktes vem som inte behövt klättra över stock och sten. Ludde var superpigg medans vi andra var lite möra..
Fin utsikt!
Kan även meddela att både jag och Johnnie hade en fin träningsvärk dagen efter. Jag bättrade på min innan den ens kommit genom att knalla ner till hotellets gym och springa 5 km+styrketräna samma kväll som besöket i Åre. Behöver jag skriva att jag sov gott den natten?
Kommentarer
Postat av: Tina
Då körde ni förbi Bölåsen på vägen upp. Och där var jag :)
Svar:
Info om mig!
Trackback
