Anna - Life is easy if you wear a smile!

Nu är jag äntligen hemma igen, och grabbarna är både matade och nattade.

 

Idag har jag och Ludde varit lite här och var, inte undra på att vi är trötta. Först hörde syrran av sig på förmiddagen och undrade om vi skulle åka till stranden. Slängde på mig badkläder, packade in Ludde i bilen och stack iväg.

Vi var ensamma på stranden, skönt!

Jag har, pinsamt nog, inte badat en enda gång på hela sommaren. Kan i och för sig skylla på behandlingar och min piccline jag hade i armen, för jag fick nämligen inte bada med den. Sen är det så att jag är en badkruka och umgås med folk som inte är så intresserade av att bada. Så det har helt enkelt inte blivit något dopp än.

 

Men idag blev det premiär, lagom till att sommaren går mot sitt slut. Ludde låg i vagnen på stranden medans jag och syrran gick ut i vattnet, men lagom tills att det börjar gå trögt i det kalla vattnet börjar han gnälla. Var nog bra det, för annars hade det väl tagit hela dagen för mig att komma i vattnet.

Ett snabbt dopp, sen full fart in mot Ludde igen. Trösta och sen lägga sig i solen och prata om allt möjligt. Killar, kompisar, familjen, relationer, kattungar, syrrans jobb, barn.. Ja, det mesta.

 

Hon och pappa skulle åka till en second hand-butik, så jag bestämde mig för att haka på. Självklart hängde Ludde med, han är ju min trogne följeslagare!

Butiken har mycket trånga gångar och branta trappor, så Ludde fick sitta i en bärsele. Inte helt fel tyckte han som glatt kunde följa omgivningen från sin utkiksplats.

 

Blev en bok, en porslinsko och en klänning. En jättefin sommarklänning( ja, jag vet att sommaren snart är slut men det blir förhoppningsvis fler). Klänningen är något kort, men det blir skönt under varma sommardagar. Äger nästan inga klänningar, utan använder oftast shorts. Så jag tyckte det var läge att köpa en.

 

När vi kom hem till föräldrarna igen bakade jag och syrran pizza till familjen. Ludde var lite kinkig men lugnade sig efter att ha fått vara i sin morfars famn en stund medans jag skivade pizzornas pålägg.

Pizzan blev god och jag fick med mig en så kallad "doggybag" hem, eller som jag valde att kalla det: En "Johnniebag".

 

Syrran bäddar ner Ludde i bilbarnstolen inför hemresan:

Kom hem strax efter tiotiden, och Johnnie hade börjat sakna sin familj här hemma. Nu är som sagt grabbarna mätta och sover sött i sina sängar, så jag tänkte gå och göra dom sällskap.