Ridning, sjukdomar och lite städning!

Red en sväng på Mirran idag. Skönt att komma ut lite, men tyvärr var hon lika omöjlig som vanligt! Hon var helt underbar i början, men efter någon km var hon lika het som alltid. Hon har inte blivit ordentligt riden på länge, så jag hade i och för sig inte väntat mig något annat. Men det känns bra lönlöst att rida en ponny som ökar så fort man inte drar i tyglarna. Hela ridturerna består av ständiga halvhalter, och så fort man släpper efter på tygeln i några sekunder drar hon iväg i ett rasande tempo. Lätt att vara följsam då..
Den damen testar verkligen mitt tålamod!
 
Under tiden tog pappa hand om Ludde. Egentligen skulle Johnnie passa honom, men dels kom han hem sent i natt och dessutom verkar han ha fått en släng av magsjuka.
Svalde några vitpepparkorn för säkerhetsskull. Vet inte om det hjälper, men man kan ju hoppas. In så länge mår jag bra, men nyss kände jag mig lite smått illamående. Förhoppningsvis är det bara jag som inbillar mig, men jag tar nog med mig en påse in i sovrummet, för att vara på säkra sidan.
 
Nu på kvällen har jag tittat på tv, Indiana Jones, och städat samtidigt. Har inte ro att sitta och glo under reklamen, så jag brukar städa i pauserna. Hann diska, tvätta, natta Ludde och städa toan. Efter att Johnnie spytt därinne ville jag sanera ordentligt, för att det ska kännas fräscht igen.
Fattas bara att jag står där och spyr i natt!
 
I morgon tänkte jag rida, och sen tänkte jag, Ludde och pappa åka en sväng.
 
Förövrigt så är jag fortfarande lite förkyld, men inte alls farligt. Verkar som om det gick tillbaka snabbt igen, om man ens kan säga att sjukdomen bröt ut. Den kanske bara retas lite.. Förra året blev jag riktigt tokförkyld i mellandagarna. Chefen fick några lugna dagar på jobbet eftersom jag tappade rösten näst intill totalt. Det var då Heidi fått reda på att jag var gravid, och ringde för att gratta. Kunde dock inte berätta vad kul det skulle bli, då jag i bästa fall kunde kraxa fram dom mest nödvändiga orden.
Ludde är också lite förkyld fortfarande, men hans betydligt mer rofyllda sömn skvallrar om att även han är på bättringsvägen.
 
Nu ska jag krypa till kojs, och se till att skrämma bort allt vad förkylningar och magsjuka heter!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0