Blivande hästkille?

Ludde har tidigare varit lite rädd för hästarna och ogärna velat vara för nära dom. Han har vägrat att klappa och blir nervös om jag står bredvid hästarna med honom i famnen.
Men idag klev jag in i hagen med Ludde i famnen för att hälsa lite på hästflocken, som just nu har sommarlov.
 
Mirran klev snabbt fram, hälsade lite snabbt på oss innan hon vände och traskade iväg igen. Vi gick då fram till Bullen som gick och betade.
Han höjde huvudet och nosade försiktigt på Ludde. Luddes svar på detta blev inte ett nervöst gnäll som vanligt, utan han räckte fram händerna och greppade Bullens stora mule. Han fick ett bra tag i en näsborre och hästens överläpp, något som Bullen inte "höjde på ögonbrynen" det minsta för.
Luddes mor tyckte dock att Luddes hälsning var något framfusig och visade honom istället att man kunde klappa nosryggen på Bullen.
Ludde klappade lite lugnare men ville bra gärna klämma lite på det stora, glänsande ögat(vilket jag självklart inte tillät).
Ludde fick även sitta lite på Bullens rygg, och han sken som en sol. Kanske blir en liten hästkille trots allt..
 
Sen fick Ludde sitta och leka lite i gräset. Han drog glatt av sig mössan, som sen Bullen nöjt nappade åt sig och viftade lite med innan han släppte tillbaka den där han fann den.
 

Ni får ursäkta att inläggen nästan bara handlar om Ludde numera. Vet själv hur dötrist det kan vara när folk bara tjatar om sina ungar HELA tiden. Men han är ju med mig nästan jämt och för min del känns det lite mindre egoistiskt att skriva om honom än om mig själv.
När jag tänker efter så handlade inläggen nog väldigt mycket om kor för 2 år sen, då jag umgicks med dessa dagligen. Och för ett år sen var det cancer för hela slanten. Undrar vad jag skriver mest om nästa år?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0