Helgpyssel

Måndag igen, tiden går fort!
 
Den här helgen fick jag vara hemma med familjen, och inte på sjukhus som på första advent. Allt känns bra och jag är mer än tacksam för var dag som går utan hälsoproblem.
I lördags kväll åkte vi till Gävle för att äta på restaurang med några bekanta till Johnnie. Vi får ständigt höra saker som "kom över och fika någon dag vetja!" eller "kan vi inte åka till stan och äta middag någon dag?" av alla möjliga människor men vi är urusla på att få det gjort. Vi vill, men det blir aldrig av helt enkelt. Allt annat kommer i vägen.   
Men den här gången fick vi rumpan ur vagnen och åkte iväg. Johnnies mamma kunde passa Ludde och äntligen blev det av.
 
Senast vi åt på Church Street Saloon var jag gravid med Ludde. Jag tog sprutor dagligen för att minska risken för blodpropp, och minns att jag fick gå ner till toaletterna och ta sprutan(skulle tas samma tid varje dag). Det var precis i början då jag inte lärt mig ta sprutan själv än. Därför fick den bekanta vi var ut och åt med(utbildad sjuksköterska) hjälpa mig.
Det måste alltså ha varit väldigt tidigt efter sjukdomsbeskedet, för jag lärde mig snabbt att ta den där sprutan själv. Det är ju svårt att jämt vara beroende av andra, och Johnnie är extremt spruträdd så honom kunde jag inte be.
 
Hur som helst. Strax innan avfärd kom jag på att jag, för första gången på länge, inte tar någon form av medicin. Så i väntan på maten smuttade jag nöjt på en riktigt kall öl. Godaste ölen någonsin!
Maten var över all förväntan, hade glömt hur gott det var där.
När jag klev ut från lokalen kände jag mig som en stoppad korv. Proppmätt är bara förnamnet.
Ska tillägga att sällskapet också var väldigt trevligt, så det finns inget att klaga på.
 
På söndagen tog vi det mest lugnt. Vi städade på förmiddagen, tittade på längdskidor och sen tog vi 4-hjulingen ut i skogen för att plocka lite mossa. Vi fick även med oss lite granris eftersom vi hittade en liten gran som brutits av(inget att spara på alltså).
Hittade även på lite bark som ramlat av ett dött träd. Perfekt, jag har nämligen gått och tänkt att vi(jag och Ludde) ska göra barkbåtar och släppa ner dom i ett vattendrag. Det är annat än spel på mobilen eller konstiga barnprogram på tv!
 
 
Adventsljusstaken är äntligen klar: (Bättre sent än aldrig)
 
Av det som blev över pysslade jag och Ludde ihop varsin..eh..prydnad. Jag satsade på ett rätt rent utseende, medans Ludde körde på. Han plockade ner mossan i småbitar, drog av barren från den lilla tallkvisten, plockade av bladen i lingonriset.

Det är så roligt att gå i skogen med Ludde. Han ser så mycket som man själv inte längre tänker på. Mossa, grenar, älgbajs, stenar.. Det finns så mycket att titta på!
Barn får oss föräldrar att verkligen bli barn på nytt. Om föräldrarna behagar stoppa undan mobilen vill säga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0