Anna - Life is easy if you wear a smile!

Jag kom på att jag inte nämnt något om hur självaste julafton var!

Jag spenderade min julafton tillsammans med Johnnie genom att först åka runt till hans syskon och lämna presenter och sen, när Kalle Anka började, slå sig ned framför tv:n.
Vi var båda proppmätta hela dagen, då vi hela tiden satt och mosade i oss kvarbliven julmat, julmust, godis och lussekatter. Det var nästan så att man rullade fram :)

Igår var jag, Johnnie och några vänner ute och festade. Men det var en rätt tråkig kväll tyvärr, så därför finns det inget att säga om de..

Nä, nu är det nog om dåtid. Dags att berätta om idag! (vilket oxå är till viss del i dåtid, men mer nutid än julfirandet och juldagen iaf)

Sitter hemma hos mamma och pappa då jag åkt hit och matat lillkalven. Johnnie är i stan med en kompis och meningen var från början att vi alla 3 skulle ut och äta med min bror och hans kompis. Men resturangen vi ville åka till var stängd så det blev ändrade planer. Jag var dessutom så trött att jag somnade framför tv:n och sen var klockan lite mkt för att åka till stan och käka.
Jag ville ju duscha och göra mig fin, vilket gärna tar en timme.. Så Johnnie och kompisen åkte alltså utan mig, för jag ville komma i säng skapligt då det blir ett besök i stan imorgon för min del.
Ska se om jag kan hitta en passande dator :)

Som sagt har jag just varit hemma och matat lillkalven som busat, knuffats och nyfiket nosat omkring i omgivningarna. Hon är en riktig liten buse :)
Här har ni en alldeles färsk bild på lilltösen:

Som ni ser har hon fortfarande lite problem med benen, då hon går lite för mkt på tårna. Men det blir bättre för varje vecka, så snart ser hon ut som vilken kalv som helst.
Hon har verkligen blivit min lilla älskling, och hon har inte bara charmat mig. Även mamma, pappa och Johnnie(!) har fallit pladask för den lilla tösen.
Alla går och gullar med henne såfort dom får chansen, och alla får en sån där kärleksfull blick när dom ser på det lilla charmtrollet.

Jag är lite förvånad över att Johnnie har blivit så förtjust i henne. Han må vara omtänksam och gullig, men jag trodde inte att han var så mkt för kalvar. Men han följer gärna med och matar henne flera gånger om dagen och ler varje gång han får se henne, precis som alla vi andra :)

Nu ska jag hem och sova!

Tjao!