Ingen mår så bra som jag :)
Tänk hur mkt som kan hända på 2 år. Av en ren slump kom jag nämligen på att de e exakt 2 år den jag tog mig ur ett dåligt förhållande.
Alla förtjänar att leva me nån som gör en glad å alltid finns där, men inget av de hade jag då. Men då e de tur att man har så underbara vänner som ställer upp å pratar, lyssnar å förstår.
Har även en underbar chef som stöttat mig å gaskat upp mig när livet har varit svårt. På så sätt har de alltid funnits nån som kunnat hjälpa mig när inget känns bra, om ni bara fattar hur mkt det uppskattas!
Som sagt, på 2 år har de hänt mkt.
Först var allt skit. Sen till våren kom solen å ett hopp tändes. Ett hopp om en bättre framtid. Sen levde jag de vilda å fria singellivet fram tills mars 2009, då jag mötte på en alldeles speciell person.
Johnnie, min fina Johnnie.
Nu bor jag tillsammans med honom å trivs bara bra me livet. Jag har allt jag behöver! Visst var de lite småknepigt att släppa de fria singellivet, men tryggheten å värmen jag känner från Johnnie betyder så otroligt mkt för mig.
Mitt ex kallade mig "hon som ingen kan nå" å sa att ingen skulle älska mig som han. De stämmer, för jag mötte nån som älskar mig så otroligt mkt mer, å som aldrig skulle vilja göra mig illa.
Trodde aldrig jag skulle våga lita på en kille igen, men Johnnie e på god väg att lyckas. För jag har aldrig mött en kille jag skulle våga lita så mkt på som han!
Vill bara tacka alla som hjälpte mig då, när jag behövde er som mest. Ni har gjort mig till den lyckliga person jag e idag! Å självklart en riktig bamsekram till Johnnie som alltid ställer upp, alltid stöttar å alltid förstår!
Ser fram emot en härlig framtid me er alla :)
kram!
Ser fram emot att även i framtiden läsa din blogg ;P
