Höst!
De märks verkligen att hösten e här. Löven ändrar färg men de märks framförallt på temperaturen. Fryser!
Snart e vintern här..men jag får trösta mig me att de iaf e kul att åka snowboard. För is på framrutan, kalla bilar å fastkörningar i snö klarar jag mig faktiskt utan :)
Kryssningen förra helgen var både rolig å..inte lika rolig. Jag ska berätta mer om den helgen sen, å samtidigt visa lite bilder. Sitter på jobbet å ugglar, så de blir inga bilder idag..
Ger er en liten sammanfattning till en början innan ni får lite mer, smaskiga detaljer :)
- Heidi var sjösjuk
- Emilia blev lite småsur :)
- Alla blev väldigt fulla på lördagskvällen
- Camilla ville festa mer
- ALLA invandrare försökte ragga. Nej tack, inte intresserad!
- Jag hade en blandning av bakfylla å sjösjuka på söndagen
- Alla verkade ha haft mer eller mindre kul på kryssningen :)
- Heidi höll en liten minikurs för mig å camilla. I vad? haha ja..de får ni kanske veta sen!
Ja, mer info kommer som sagt senare :)
Min dag har inte varit någe vidare.. Först hade jag svårt att komma upp ur sängen, sen när jag väl krälat ur den gav jag mig ut på en cykeltur. Svinkallt då jag glömt både mössa å vantar. brrr!! Dock lär man sig iaf av misstagen.
Efter en bit vände jag å ca 500 meter hemifrån hoppade kedjan av. Hade varken tid eller tålamod att fixa de så jag gick sista biten. Käkade å åkte till jobbet.
Allt flöt på bra fram tills jag kollade brunster på kvigorna i kvighallen. Mötte på en kviga som inte riktigt såg kry ut, å när jag gått ett varv runt henne var de uppenbart vad som stod på. Trumsjuka, dvs att kvigans gaser inte kommer ut så hon bara sväller upp mer å mer. En ko producerar mkt gaser så de tar inte lång tid innan kon/kvigan e helt uppblåst å sprängfylld.
Ringde Jon å eftersom de e skörd var både han å Lasse ute på åkrarna. Lasse kom hem å vi hällde i henne handdiskmedel å vatten(väldigt effektivt vid såna här tillfällen). Nån minut senare faller hon ihop å tillståndet försämras. Trumsjukan var så illa att de enda som kunde rädda henne var att sticka hål i magen på henne. Kvigan låg för döden å kippade desperat efter luft då Lasse högg henne.
Gasen sipprade ut men Lasse var säker på att hon var död. Jag böjde mig ner å rörde henne försiktigt vid ögat, å hon blinkade. Hon levde å piggnade till allt mer.
Lasse fortsatte med sina sysslor då han hade mkt att göra men jag satt kvar å vakade över kvigan. Hon tog sig upp på fötter, men sen slocknade hoppet.
Hennes liv, som då länge hängt på en skör tråd, gick inte att rädda. Hon började vingla å föll sen ihop. Ringde Lasse men vi kunde inget göra.
Hon somnade in lugnt å stilla med huvudet mot kroppen precis som om hon bara skulle ta en tupplur. Men den tuppluren vaknade hon aldrig upp ifrån igen.
De e inge vidare när sånt händer, men man får trösta sig med att de iaf händer väldigt sällan. Vi gjorde vårt bästa å de var huvudaken, för hade inte vi åtminstonde försökt hade hon kvävts till döds långsamt. Ingen veterinär hade hunnit ut till hennes räddning. Hennes sätt att dö var inge vidare de heller, men vi gjorde nog hennes död något lindrigare iaf.
Resten av dagen har gått bra. Men jag önskar att jag hade hittat kvigan tidigare, då hennes chanser att överleva var större.
Vi föds å vi dör.
Gud, tänker du fortfarande på det där... Jag var trött och jag var full och blev lite irriterad. Det brukar bli så när jag åker på semester med kompisar att folk bara springer iväg så jag reagerade väl lite väl starkt... Vi glömmer det nu. Haha, den kursen hade jag gärna varit med om.. ;) Får be henne hålla en till :D Puss
