Läkarbesöket 27/8 -13
Läkarbesöket idag gick bra, men på grund av förseningar fick jag vänta ungefär en timme innan jag fick komma in. Vi gick igenom lite hur det gått sen jag och läkaren sågs senast, och han frågade om smärta, tabletter, samliv, motion och liknande.
Jag är ju otroligt mycket piggare nu jämfört med våren och halva sommaren. Hade jag mött mig själv innan sjukdomen och nu hade jag inte märkt någon större skillnad. Självklart finns ju spår av sjukdomen kvar. Inte sjukdomen i sig alltså, utan biverkningar efter strålningen och så vidare.
Läkaren undersökte mig lite snabbt men enligt honom såg och kändes allt bra. Imorgon ska jag på röntgen och när han fick resultaten från det skulle han ringa.
Jag är inte orolig inför vad röntgen visar, jag tar det som det kommer. Jag kan ändå inte påverka nåt, utan det är bara att följa med på färden. Min energi har varit begränsad så länge att jag helt enkelt inte vill slösa så mycket på att oroa mig över allt.
Självklart har jag stunder då jag är orolig att ingenting kommer bli som förr, att kroppen inte kommer kunna läka sig fullt ut.
Pratade med läkaren om detta, och han bekräftade det som jag fasat för. Kroppen kommer inte bli helt och hållet som förr, hur bra det än läker. Cellgifterna har inte lämnat några speciella spår efter sig, men strålningen var värre. Men va fasiken, här sitter jag och klagar över småsaker när jag ska vara glad att tumören troligen är borta.
Man vill så gärna tro att allt är över när tumören är borta, men det är inte så enkelt. Tyvärr.
Kommentarer
Trackback
