Utvärdering
Igår fick jag ett brev från Akademiska sjukhuset. Blev lite fundersam då nästa kallelse inte borde komma riktigt än, och jag började redan fasa för blodprovet jag måste lämna innan dess.
Visade sig vara från kvinnorna som höll i mötena med samtalsgruppen. Dom ville ha en liten utvärdering så att dom vet vad dom ska ändra på tills nästa gång dom samlar ihop en sån grupp.
För dom som inte vet: Jag har under hösten gått på träffar tillsammans med 4 andra kvinnor som också haft gynekologisk cancer. Våra historier skiljer sig en del, men vi har alla gått igenom ungefär samma sak. Under träffarna hade vi olika teman. En gång pratade vi om träning och hälsa, en annan hade vi med en läkare som vi kunde ställa frågor till. En gång hade vi temat "Att vara kvinna" och gick igenom vad som förväntades av oss kvinnor. Städning, matlagning, sex m.m.
Jag var tveksam till dessa träffar i början, men ändrade inställning efter andra gången. Första träffen var väldig sorglig och dyster eftersom alla berättade sin historia. Tårar fälldes och det var allmänt jobbigt.
Jag var rädd att dras ner i depression när jag mötte andra dystra människor som hade det svårt. Men det blev bättre och följande gånger hade inte alls samma stämning som den första.
Jag har varit jättenöjd med träffarna. Jag kan inte påstå att jag lärde mig speciellt mycket, men det var härligt att få komma till sjukhuset utan att bli plågad(nålar, undersökningar, behandlingar, jobbiga besked m.m.) och träffa dessa härliga människor som deltog i träffarna.
Kommentarer
Trackback
