Anna - Life is easy if you wear a smile!

Åkte till samhället idag för att uträtta några ärenden. Handla på Ica och Apoteket, slänga återvinning, hämta urinprovsrör hos vårdcentralen, kolla kvigorna och köpa gymkort.

Allt gick strålande förutom inhandlandet av gymkort, för karln jag skulle handla av var precis på väg därifrån och hade dessutom brådis. Jag försäkrade honom om att det inte var någon fara, och att jag kunde återkomma. Han skulle vara där på torsdag förmiddag så jag gör ett nytt försök då.

 

Egentligen är gym inte speciellt lockande för mig. Ligga där i konstiga ställningar och flåsa samtidigt som svetten rinner.. I ett litet instängt rum dessutom. Föredrar att jogga en sväng ute i naturen.

Dessutom har vardagsmotionen jag fått av att jobba på en mjölkgård och sen leka med Ludde räckt bra för mig för att hålla igång musklerna.

Men i slutet av förra året bestämde jag mig för att börja på gym för att, på ett effektivt sätt, bygga upp all styrka jag tappat under sjukdomsperioden. Fick till och med stipendium för det från "Ung Cancer", så själva kortet är gratis för mig den här gången.

Valde att vänta tills dom värsta "Jag-har-gymkort-som-nyårslöfte-människorna" tappat motivationen och slutat träna(för alla vet att gym och andra träningslokaler har en tendens att vara väldigt fulla efter nyår) och sen har tiden bara gått. Nu måste dock kvittona skickas in till "Ung Cancer" så att dom ser att pengarna används rätt.

 

Gym är som sagt inte min grej. Jag tror i alla fall inte det.. Har aldrig varit på gym regelbundet så jag vill ge det en chans i alla fall, innan jag bestämmer mig för att det inte är min grej. Det var ju roligt att hänga på gymmet under senaste semestern i Östersund, men då var jag nästan alltid själv där. Är nämligen lite folkskygg, framförallt när jag tränar!

Inte har man några kompisar som går till gymmet regelbundet heller, som man kan "ta rygg på". Kan ju inte maskinerna alls.

Äh, det löser sig. Alla är vi barn i början!

Hoppas bara att jag får tid till att åka till gymmet, det är det svåraste av allt. Hästar, barn, jobb, hem och nu gym. Vardagspusslet blir allt svårare att lägga.

 

För övrigt så fixade jag alla ärenden jag hade. Men kom hem med trött och ömmande rygg efter att ha stått och gått en del. Det gör även ont på vänster sida nere vid höften, på kroppens framsida. Kollade upp vart blindtarmen sitter, men det är höger sida. Kollade sen vilken äggstock jag har kvar. Visade sig vara vänster. Är det den som bråkar?

Imorgon ska urinprov lämnas för att utesluta infektion. Vi tar en sak i taget.

 

Ett exempel på vardagsmotion är grästrimmning: