Anna - Life is easy if you wear a smile!

Älskar när jobbandet bara flyter på och allt går som det ska såhär på fredagar :)

Chefen var inte hemma så jag gjorde precis som jag ville. Brukar bli bäst när chefen inte lägger sig i, för då kan jag jobba på med det jag själv planerat utan att han kommer och tycker att vi ska göra nåt annat. Bra dagar är också när vi jobbar tillsammans hela dagen, då brukar vi både ha kul och hinna med mycket!



Bilden visar senast utploppade kalven med mor sin!

I måndags hände det som inte får hända. Jag och chefen var inne i gamla ladugården och jobbade, då vi reagerade på att nåt hände på andra sidan foderbordet. I ladugården står högdräktiga kor och kvigor, och i det här fallet var det en ko som det hände nåt med.
Vi sprang runt foderbordet och fann en av korna liggandes på sida och sprattlade. Någon minut senare var hon död, och vi kunde inte göra nåt för att rädda henne.



Vi vet inte alls vad som hände, men eftersom det gick så fort var det kanske nåt kärl som brast eller en hjärtattack. Det människor kan drabbas av kan ju kor drabbas av.
Det är så hemskt när man inte kan göra nåt för att hjälpa henne..

Inte nog med att vi förlorade en ko, vi förlorade en av besättningens finaste kor.. inte kul!

Nu är jag hemma från jobbet efter att ha spenderat 8 timmar där. Har i vanlig ordning jobbat morgon idag för att kunna rida på eftermiddagen.

Allt har gått bra, förutom att jag vid 2 tillfällen började blöda näsblod. Inte likt mig då det var flera år sen senast. Visst har man fått nån smäll av nån ko och så, och därför börjat blöda lite. Men det brukar inte börja blöda av sig själv..
Chefen hade iaf jättekul och skojade om att ta en bild och skicka till Johnnie med texten: "Anna ville ha högre lön" haha!





Det forsade på bra några minuter, sen slutade det. Hann bli en del under den tiden :)

Känner mig inte helt frisk heller, kanske nån influensa på gång? I så fall kanske det är därför jag blödde.

Idag har jag varit riktigt grinig och hemsk. Humöret har gått upp och ner hela tiden, vilket är jättejobbigt! 
Ena stunden har jag skrattat och varit glad, för att sen helt plötsligt vara riktigt sur. Måste vara dom där "kvinnliga hormonerna" som spökar.

Hatar verkligen att gå omkring och vara sur utan orsak, men jag kan bara inte rå för det. Emellanåt är allt och alla idioter bara.. Och när jag är på det humöret gäller det att ha tålamod och hålla sig ur vägen!

Min stackars chef måste ha beröm för att han höll sig lugn och sansad i min närvaro när jag både gett honom sura blickar och elaka uttalanden. Ska ta och be om ursäkt sen för mitt hemska beteende :)

Nu är jag iaf hemma i soffan och tar det lugnt. borde egentligen sova nu, men fastnade framför en tv-serie. Har snart varit uppe i ett dygn..



Nu måste jag verkligen ta tag i min träning iaf, för träning gör att man inte har lika mycket problem med humöret. Såna här problem hade jag aldrig förut när jag tränade regelbundet!

Fick några kommentarer på inlägget om mina funderingar angående att byta jobb:

bra arbetsgivare växer inte på träd dom heller :)

Prova på nåt nytt i typ ett år?

Känner mig lite less på jobbet just nu. Har tappat gnistan, och det känns jättejobbigt! Jag tycker verkligen om mitt jobb, och älskar att få vara nära korna varje dag, men jag har hamnat i en liten(förhoppningsvis tillfällig) svacka.
Jag tycker att jag har världens bästa jobb, och tycker synd om stackare som ska sitta på kontor hela dagarna. Tänk att vara ute i friska luften, få motion och vara nära djur och natur varje dag! Och få pengar för det :)



Antar att det är med jobb som med förhållanden. Ibland är allt jättebra, och ibland trillar man ner i svackor. Allt kan inte vara guld och gröna skogar jämt!
Men efter snart 5 år är dehär nog första gången jag verkligen börjar bli lite orolig. Är det dags att testa nåt annat?

Det jobbigaste är nog resan till och från jobbet som är nästan en timme enkel resa. Att komma hem kl 20.00 varje kväll är också påfrestande.

Jag tänker inte säga nåt till chefen, han blir bara nervös. Dom verkar ju nöjda med mig och vill inte att jag ska sluta. Dehär går nog över, hoppas jag.. 

Den tjocka hankatten på jobbet var töstig. Gäller att hålla alla tassarna i styr om man ska balansera på en full vattenkopp.. 

Ingen dag är den andra lik. Djuren är påhittiga, så man har aldrig tråkigt!

Idag när jag höll på att fösa korna till mjölkningen fick jag syn på nyaste kon i gänget. Hon kalvade i onsdags och har alltså inte varit bland korna så länge. Hon har gått och letat efter kalven en del under dagen, och i sin jakt hade hon klantat till de lite...







Ringde chefen som kom direkt. Tillsammans fick vi rätt snabbt loss henne genom att stapla lastpallar under hennes framklövar. Två pallar fick vi upp henne på innan vi kunde knuffa henne bakåt så att hon kom loss. De var en väldigt lugn ung dam, så allt gick väldigt smidigt av den anledningen!

Ser rätt otäckt ut, men hon traskade iväg som om inget hänt. Så det var ingen fara med henne! Dessutom stod hon bara så några minuter, då jag gick förbi där innan jag började fösa korna. Tur, för det ser inte bekvämt ut.

Jag har jobbat där i snart 5 år, och aldrig har nån ko tidigare testat detta. Som sagt, påhittiga djur..

Hejsan Hoppsan!
Smet in en snabbis på kontoret nu efter min "frukost nr 2" här på jobbet. Jobbar ju som vanligt förmiddag nu på onsdagar för att kunna rida lektion på kvällen.
Efter frukosten blev jag så såsig i skallen att jag tänkte att en snabb titt på internet skulle få mig att vakna till lite. Eftersom jag tog morgonmjölkningen igår med har jag inte hunnit sova så mycket. Får berätta mer om gårdagen sen..

Nu ska jag iallafall ut en sväng till och klippa några kvigor och kor, skotta rent ett foderbord och fixa mina dagliga sysslor. När jag kommer hem ska jag sova några timmar, annars orkar jag inte ridningen ikväll!

Återkommer när jag har mer tid..

Tjao!

Idag upptäckte jag att en av korna hade fått en stor puckel på ryggen. Kände lite på den och den var vätskefylld. Kan bli så om dom slår i nåt, men jag har aldrig sett en ko med en stor puckel mitt på ryggen! Undrar hur hon lyckades få den..





Tror inte att hon har ont på nåt sätt, och det brukar försvinna efter nån vecka eller två :)

Mysigt med kliborste :)

Observera svansen som sticker fram ovanför kons huvud.





Igår när jag gick förbi kliborsten stod 2 kor och kliade rumporna samtidigt. Men kliborsten orkade inte riktigt snurra ner 2 kor stod mot samtidigt från två håll.. Den ena lessnade och gick sin väg.

Finns det nåt nyfiknare djurslag än nötkreatur? Satte mig ner hos kvigorna, och ALLA skulle kolla, nosa och slicka. Nötkreatur verkar undersöka allt med tungan, för hur försiktiga dom än är när dom hälsar, kommer alltid den lilla tungan som ett brev på posten :)

Numera kommer jag ta morgonmjölkningen på onsdagar istället för fredagar då jag bytt grupp på ridskolan. Kommer rida samma tid, men på onsdagar. Så idag var det premiär för de nya schemat, och det känns lite konstigt. Normalt brukar veckans jobb vara klart när jag åker hem mitt på dagen, men numera kommer både torsdagen och fredagen vara kvar.

Vi hade inte så mycket att göra idag på jobbet, så jag passade på att tvätta mjölkstallet.
Har tidigare gjort det rätt regelbundet, då jag vill ha rent omkring mig när jag jobbar. Men nu över jul och nyår har det inte blivit av, så nu var det dags!





Efter att ha ätit lite gick jag och chefen ut för att flytta en kviga. Hon hoppar på 3 ben, och det ser ut som om det är en inflammation i leden. Det gick väldigt snabbt, helt plötsligt var hon jättehalt. Vi flyttade in henne i gamla ladugården där hon får nära till mat och vatten, och veterinären ska kolla på henne.

Jag vågar inte vara allt för positiv, för vi har tidigare avlivat kor för detta. men jag hoppas att vi kan rädda henne.

Idag klippte jag några kor på jobbet, och kände mig lite busig. Här får ni ett smakprov på resultatet:



Ska klippa mer imorrn, och får ta mer bilder då :)

Det är kul att klippa kor, för med lite fantasi kan resultatet bli riktigt häftigt.

Chefen hade en öppnad öl sparad i kylskåpet. Snål? haha!

Under förra helgen insjuknade en alldeles nykalvad ko i akut kalkbrist. Veterinären var snabbt på plats och gav henne dropp, vilket dom fick göra 2 gånger. Vi har haft kor som inte klarat sig när dom drabbats av detta, så när hon inte blev bättre dom första dagarna började vi bli skeptiska.

Vi pysslade om henne ordentligt genom att bära foder och vatten till henne, och vi la en filt och en presenning över henne för att hon skulle hålla sig varm.



Efter några dagar utan att hon rest sig satte vi på henne en sele och med hjälp av lastarn lyfte vi försiktigt upp henne. Först hittade hon inte alls balansen och benen bar henne inte, men efter några minuter hittade hon fotfästet. så fick hon stå ytterligare några minuter, sen backade vi undan lastaren.

Hon såg så nöjd ut. Hon hade försökt komma upp på benen så många gånger, men inte lyckats. Nu stod hon stadigt och då visste vi att de skulle gå bra.

Problemet med kor är att dom försöker komma upp till en början, men tillslut når dom en gräns då dom ger upp. När dom kommit dit är det ofta jättesvårt att få upp dom, hur man än gör. Dom vill bara inte, dom anser att de är kört. den här kon försökte ständigt, så hon hade verkligen en stark livsgnista!



Här ser ni selen, väldigt bra att ha! Eftersom hon legat några dygn hade vi inte kunnat mjölka henne, så det gjorde vi direkt när hon åter var på benen.



Nu är hon åter igen bland dom andra korna. Inte helt okej än, men mycket bättre! Snart är hon återställd.
Som ni säkert ser har hon ett rep bundet mellan bakbenen. Det har man till kor som lätt fläker sig, dvs glider isär med bakbenen.
En ko som fläkt sig ordentligt kommer ofta inte upp på benen igen då tyngden förstört hennes muskler mellan bakbenen. Tänk er att tvingas ner i splitt eller spagat..
Detta rep kan dom lätt gå omkring med, även om dom får ta det lite lugnare än andra kor eftersom rörelsefriheten begränsas en aning.



Den här damen, 1072, börjar skapa en fin historia om sig själv.
När hon var kviga och släpptes ut på bete för några år sen rymde hon och 3 kompisar. Dom spreds med vinden och medans dom andra togs hem en efter en, såg vi inte till den här kvigan. Plötsligt en dag kom hon promenerande hem alldeles själv.
Och nu överlevde hon detta, vilket inte alla gör som sagt. Vad händer härnäst?

Nu är jag äntligen hemma igen, skönt! Trivdes väldigt bra med att jobba så mycket som jag gjorde, det var egentligen bara dom tidiga mornarna som var lite kämpigt.
Annars gillar jag att gå och pyssla med djuren, städa och göra precis vad jag vill. När chefen är borta får man ju lite extra frihet :)

Har framförallt använt högtryckstvätten flitigt, och mjölkstallet kan nog inte bli mycket renare än vad det är nu! Högg även in på mjölkrummet, och tvättade väggar och under mjölktanken. När jag stod där, inklämd mellan mjölktanken och väggen, uppskattade jag verkligen att jag inte är rädd för spindlar. Såg några riktiga bamsar!
Dock jobbigt stt städa på ett ställe med mycket spindlar, vill ju inte göra dom illa...



Nu när jag åter är hemma kan jag ladda upp bilder, de är ju lite roligare då! Blir så otroligt tråkigt med bara text!
Sen får ni ju stå ut på att det bara är bilder från jobbet, ni förstår väl varför.. Har ju liksom inte gjort nåt annat än jobbat den senaste veckan!

Men men, härligt att vara hemma igen som sagt. Johnnie ligger här bredvid på soffan och sover, så allt är som vanligt :)

På väg hem från ridningen(Lasse var snäll och tog över mjölkningen så att jag kunde åka till riskolan som vanligt) köpte jag pizza till mig och Johnnie. När den var uppäten åkte vi över till våra grannar för att fika. Trevligt sällskap och smarrigt fika, vad mer kan man begära en fredagkväll?

Nu är jag inne på sista dagen innan ledighet. Skönt att äntligen få sova ut, samtidigt så gillar jag att jobba. Har ju trots allt världens bästa jobb!
Brukar ta några dagar att vänja sig vid dom nya tiderna(gå upp 03.30, komma isäng runt 20-21) men när man väl vant sig vill man inte sluta!

Får ta och skaffa mig en egen gård att pyssla om, men det är inte så troligt när pojkvännen inte är ett dugg intresserad..

Fast att jag har möjlighet, uppdaterar jag inte bloggen så mkt just nu. Eftersom jag är på jobbet 24 timmar om dygnet den här veckan har jag inte mycket att berätta. Tar ju som vanligt lite bilder då och då, men har ingen möjlighet att föra över dom till datorn här på jobbet.

Jag och Lasse jobbar och sliter, och jag kan ärligt säga att vi är riktigt duktiga! Visst, det är mycket vi inte hinner, men nån måtta får de ju vara.. På en gård finns det alltid tusen saker att göra.

Igår tog vi in högdräktiga kvigor i gamla ladugården till exempel, vilket gick jättebra. Jag satte igång att klippa dom direkt, innan dom hinner smutsa ner sig. Trots att dom var lite oroliga över att plötsligt bli fastbundna så var dom hur snälla som helst. Ibland händer det självklart att man får en kick, men (peppar, peppar) de är inte ofta. Dom brukar tycka att det är jättemysigt att bli klippta, och jag har med åren märkt vart man ska börja klippa för att charma dom som mest, vart man ska passa sig och vart det normalt brukar gå att klippa helt utan problem.

Klippmaskinen var dock inte lika snäll som kvigorna, och vi kommer inte överens just nu. Det är nya skär, men dom tuggar gärna lite då och då, hur man än försöker.. En sak är säker, jag och klippmaskiner funkar inte ihop mer än vid själva klippandet(tycker att det är jättekul att klippa). När det gäller att ställa in skären rätt och så blir det bara fel :)

Det som står på schemat idag är följande:

# Ta in fler högdräktiga kvigor
# Klippa dessa högdräktiga damer
# Flytta en ko
# Göra rent kalvarnas mjölkhinkar(ca 31 st)
# Om tid finns, börja städa i ladan.
# Äta lunch
# Mjölka som vanligt

Kanske låter enkelt, men det tar sin tid när man jobbar med djur..

Har gjort illa mig i axeln också, känns som om jag sträckt den. Höga lyft men den armen är därför inte möjligt. Hände nog i måndags när vi tog in kvigorna från betet. Fy på mig, måste vara rädd om kroppen när man jobbar med ett sånt här slitsamt jobb!